IVT twin 495
Under ett antal år såldes det under IVT flagg en modell med beteckning IVT twin 495. En hybrid variant av frånluftsvärmepumpen 490 men där man kompletterade med ett borrhål eller jordvärmeslinga. Nu när det är dags att byta värmpumparna uppstår problemet med att borrrhålet/jordvärmeslingan inte räcker till för en bra dimensionering med dagens mått mätt. Att reparera och reparera den gamla 495 pumparna är inte försvarbart. Ersätta med annan frånluftsvärmepump
Ett alternativ
En variant är att ersätta med en större frånluftsvärmepump typ Nibe 730 med varvtalsreglerad kompressor som under de mest ultimata förhållande ger 7 kw . MEN 7 kw dvs maxeffekt förutsätter en del, bla kan det med klena ventilationsrör, ibland så klena som 100 och långa ledningar ge starkt tryckfall vilket kräver hög fläkthastighet och det blir då ett nästan outhärdligt oljud i ventilationen. Alternativet är då att spärra pumpen på läge effekt. Bergvärmelösning En annan lösning och det är en lösning som jag personligen föredrar är att ersätta med en ren bergvärmepump och då med en frånluftsmodul som återvinner några grader ur frånluften och växlar över till köldbäraren. Resultatet blir då att frånluftsmodulen förvärmer brinevätskan och på så sätt går dte att plocka ut några kilowatt mer utan att frysa ner slangen eller borrhålet. Till gamla twin fanns det kollektorer som grävdes ner på djupet. Finns denna lösningen så är det rekommendabelt att glömma alt vad berg/jordvärme heter och satsa på ren frånluft eller luft vatten Kollektorpaketen försvann efter några få år och det är fullt förståeligt. Helt enkelt en skrivbordprodukt. Under en period runt 2005-2010 var det inte tillåtet att installera luft vatten i nybygge och som vanligt så pratade alla tillverkare för sin sjuka mor och det är något som en villaägare får betala för idag. Om då denna hybrid skall ersättas med en bergvärmepumpslösning vad väljer man då. Finns det möjlighet att borra eller lägga ner mer slang är det absolut att föredra.
Ökar besparingen med ca 20%
En frånluftsmodul väljs till oavsett och den återvunna frånluften får där bli en bonus som ökar besparingen med ca 20% vid rätt dimensionering. Finns inte den möjligheten finns det förhoppningsvis dokumentation på hur lång slingan är eller att borrhålet är registrerat som det skall på brunnsarikivet. Hrä finns det också lite olika varianter att ta ur energi, antingen via en liten växlare som växlar ett delflöde av returen på värmesystemet med brine, eller en värmeväxlare för avloppsvatten. Med undantag av en liten växlare på returen på värmesystemet så drar de här lösningarna iväg kostnadsmässigt och det kan vara rejält med underhåll på tex en avloppsvärmeväxlare. Det krävs också att man har ett jämnt flöde av avloppsvatten, vilket ör att enfamiljshus oftast diskvalificerar sig för denna lösningen. Men sett till värmepumpen vad är att föredra för bergvärmepump.
En tumregel
En huvudregel är att man alltid skall dimensionera efter huset och inte efter slingan eller borrhålet. Om huset är väldigt stort och energikrävande och det inte finns möjlighet till en vettig lösning så är det bättre att fundera på en luft vatten. Men sett till bergävrme så finns det ju idag tex Nibe 1255 varvatlstyrd med en toppeffekt på 6 kw. Men vi skall komma ihåg att den motsvara en onoff pump på knappt 5 kw. CTC har en variant av sin gsi som ger upp till 8 kw. Även IVT och Thermia har sina varianter och lösningar på detta. Rent generellt skall vi komma ihåg att det här med att de anpassar effekten är en sanning med modifikation. De tar vad de kan få fram till att det blir kalla brinetemperaturer då börjar de strypa effekten. En kall vinter kan detta innebära att det i huset sitter en elpanna med hjälpmotor. Att då titta på luft vatten är inte helt fel.
Rätt dimensionerad
En rätt dimensionerad luft vatten ger bra ifrån sig i stora delar av Sverige, undantaget norra regionen där det under långa perioder kan ligga på 20 minus eller lägre. För den som bor i en region med så kalla temperaturer att pumparna stannar för kall uteluft måste se till att ha en heltäckande spets. Någotsom för 10 år sedan var helt självklart men som man nu börjar gå ifrån. Global uppvärmning eller inte, vi lär få kalla vintrar framöver också. Lösningen att ta ett delflöde och köra genom en plattvärmeväxlare för att öka brinetempen är ingen officiell lösning från tillverkarna utan det är innovativ lösning somanvänds av en del. Rent teoretiskt skulle det gå utmärkt att använda sig av en Thermia värmepump med hetgasväxlare och där förvärma brinen med hetgasväxlaren förslagsvis med en extra växlare vilket ger ett delflöde och låta resten växlas till varmvatten.Med den lösningen kommer vi osökt in på ett gammalt pumpfabrikat som numera inte gör mycket väsen av sig, obekräftade uppgifter säger att tillverkningen är i princip nedlagd. Eviheat. Solvärmepumpen. En het potatis under framförallt konverteringsåren. Iden som sådan var inte helt fel. Upp med köldbäraren på taket och förvärm. I pumpen sitter det en växelventil som växlar över från förvärmning brine, till att värma tank/direkt på värmesystemet. Kruxet var bara att det ibland blev väldigt höga temperaturer på köldbäraren. Kompressorlådan som man hade tryckt in var samma låda som gamla nibe 1115. Man använde sig av propylenglykol och i vissa fall köptes propylenglykolen av grosissten och inte av eviheat varvid brinen förvandlades till en sörjig sockerlösning.. Packningarna käkades upp regelbundet och den extra besparingen som cop på 7,0 skulle ge blev en rejäl kostnad istället Det är detaljer som gör det många gånger och hade man valt att sätta en mellan växlare till köldbäraren så hade det sannolikt fungerat bättre.
Primära syftet
Solvärmepumpen hade 3 funktioner. Förvärma brine, värma tank/värmesystem och den tredje återladda borrhål. Vitsen med detta kan man ifrågasätta men det primära syftet var egentligen och är för det finns ett antal pumpar kvar i landet, att kyla solpanelerna och köldbäraren. Men i skriver nu 2020 och värmepumparna har väl knappast varit bättre på många sätt. Än vad de är idag, sett till cop. Hållbarheten kan man ifrågasätta, precis som all elektronik. Men det fixar tillverkarna med att skicka med en försäkring i form av en självriskeliminering eller garanti som sedan omvandlas till försäkring, frivilligt för kund att betala. Oftast ingår första 6 årens försäkring/garanti. Därefer kostar det husägaren från 2000 kr och uppåt per år. Sista 3-4 åren av e 15-18 år som är möjliga att försäkra sin värmeanläggnig kostar det ett antal tusenlappar. Ersätta frånluftshybrid med luftvatten. Återvinna frånluft eller inte, därom tvista de lärde. Ett hus som har frånluftsvärmepump blir snabbt mögelskadat och omöjligt att bo i utan sin mekaniska ventilation. Lika mycket luft som man plockar ut skall in i huset via olika former av ventiler. Mekaniisk tilluft, spaltventiler, väggventiler, tilluftsdon i radiatorn. Sätten är många. Men generellt skall de stå fullt öppna och inte sättas i gen med diverse trasor och annat.
Kompenseras i storlek
Har man ingen tilluft har man ingen frånluft.. Om man ersätter frånluftsvärmepumpen med en luftvatten och struntar i återvinningen men sätter en frånluftsfläkt/kanalfläkt så skall värmepumpen kompenseras i storlek för den ökade energiförbrukningen som frånluftsfläkten innebär i form av utebliven återvinning. Att inte återvinna frånluften eller använda sig av frånluft som energi till sin värmepump har många fördelar. Bla kan man vid lång bortavaro minska frånluftsflödet till ett minimum utan att få problem med sin värmepump. CTC har bla en variant där man monterar på en frånluftsmodul, dvs det är en kåpa med en fläkt som styrs från styrpanelen på pannan. Enkelt och smidigt. Nibes variant består av att ma n packeterat in kylmodulen från Nibe f 110, en varmvattenberedare med värmepumpsfunktion som numera säljs som just varmvattenberedare, då den inte får kallas värmepump. Denna modul dockas in på värmesystemet via en ren returdockning. Modulen styrs också från innemodulen eller smo styrenheten. Alla fabrikanter har sina speciella lösningar på detta. Ett gott råd till dig som är ute efter alternativ är att läsa på vad som finns och när du sedan känner dig uppdaterad, så ringer du ut representanter för de olika systemen. Begär då också en energikalkyl och det vitkigaste där är att installatören räknar på energibehovet och effektbehovet inte på din nuvarande förbrukning. Som alltid när man har en värmepump så kan man inte dimensionera efter förbrukningen. Görs detta så har du en för liten värmepumph i värsta fall en elpanna med hjälpmotor.
Artikeln författad av: Eva Rosqvist Administratör och grundare av Värmepumpstekniker med eller utan gränser utifrån egna betraktelser och erfarenheter.