Hur fungerar en jordvärmepump? Också kallat Markvärme, Ytjordvärme

Hur fungerar en Jordvärmepump

Jordvärmepumpens funktion

Jord-, sjö- och grundvattenpumpar fungerar i princip likadant som en bergvärmepump. Det som skiljer är var pumparna hämtar värmen ifrån.

  • Jordvärmepumpen har en slang med en cirkulerande vätska som är nergrävd i marken. Slingorna ligger på 0,9–1,5 meters djup och avståndet mellan dem ska vara mer än 1,5 m. Den bästa jorden för jordvärme är lätt- eller mellanlera jord. Att använda åkermark är inte lämpligt eftersom slangen lätt kan skadas när marken plöjs och bearbetas.
  • Sjövattenvärmepumpen hämtar värme från sjö- eller havsvatten med hjälp av en slang som läggs på sjöbotten eller i bottenslammet. Slangen tyngs ner med sänken för att den inte ska flyta upp. Ofta sätts en skylt med ”Ankring förbjuden” för att minska risken för skador på slangen upp.
  • Grundvattenvärmepumpen hämtar värmen ur vatten från en grundvattenbrunn. Vattnet tas upp, kyls och återinfiltreras till marken genom exempelvis ett annat brunnshål. Denna typ av installationer är numera ganska sällsynt, eftersom det innebär ett ingrepp i grundvattnet.

Så här fungerar en jordvärmepump

  1. Jordvärmepumpen hämtar värme ur en slinga som ligger nedgrävd i jorden.
  2. Slingan måste ligga på frostfritt djup.
  3. Jordvärmepumpen producerar både värme och varmvatten till husets vattenburna element och till exempelvis duschen.

    Hur fungerar en Jordvärmepump

    Wikipedia information om Markvärme

    Markvärme Markvärme kan vara en form av uppvärmningsenergi som utvinns ur varm jord i marknivå med hjälp av ett flytande medium som cirkulerar i ett rörsystem beläget strax under markens ytskikt, på ca 1–1,5 meters djup. Den uppvärmda vätskan passerar en värmeväxlare och med en värmepump koncentreras värmeenergin i en ackumulatortank eller används direkt för att värma tappvarmvatten eller byggnader. En nackdel med markvärme är att det sker en temperatursänkning i det område där värmeenergin utvinns vilket kan påverka markens klimatzon och senarelägga eventuell tjällossning vilket leder till ändrade villkor för växtlighet och markens beskaffenhet. Feldimensionering av systemet kan leda till permafrost.