Reservdelar till värmepumpar | värmepumpen.se

Wikipedia information om Backventiler

Backventil En backventil släpper fram gas eller vätska i ett rörsystem enbart i en riktning. Dess symbol inom pneumatiken visas på bilden.
I sin enklaste form består den antingen av ett gummimembran placerat över ett hål eller ett trattformat rörstycke med en kula i. Om strömmen i röret försöker gå åt fel håll trycker den membranet mot hålet så att det blir stopp. I kultypen trycks kulan ner i tratten och tätar. En sådan ventil bör vara placerad vertikalt (med strömningsriktningen uppåt) för att fungera säkert.
Ventilen på bilden (om man väljer att inte tolka den schematiskt) är en ventil av typen med kula och tratt, men i detta fall försedd med en fjäder. Fjädern trycker in kulan i tratten. Därmed kan ventilen placeras i valfri riktning. För att ventilen ska öppna krävs att trycket på ventilens andra sida är större än summan av vätske/gastrycket och fjäderkraften.
En kägelbackventil är en typ av backventil som bygger på principen för kägelventilen. Käglan är dock inte manövrerbar via en spindel som är åtkomlig utifrån, utan den är helt inbyggd i ventilhuset. Käglan är fjäderbelastad, och stänger på så sätt flödet. Ventilen öppnas endast genom att trycket av flödet på käglan överstiger fjäderns stängande kraft.

Denna film handlar om backventiler

Tänk på att köpa reservdelar med garanti.

Det finns olika typer och dom kan se olika ut men dom fungerar på samma sett.

Wikipedia information om Bildskärm

Bildskärm Bildskärm, även kallad datorskärm, TV-skärm eller monitor, är en utenhet som visar analogt, elektroniskt skapad text, bild eller video. Bildskärmar finns av flera olika typer som med varierande resultat kan visa bilder, genererade av till exempel videobandspelare, datorer, tv-spel eller TV-sändningar. Vanliga bildformat är 16:10, 4:3 och 16:9.
Mindre bildskärmar i bärbara enheter som mobiltelefon eller personsökare kallas på svenska även 'display.

Tänk på att köpa reservdelar med garanti.

Svenska – Inställning driftläge – Thermia Värmepumpar

Wikipedia information om Kondensator

Kondensator För den optiska komponenten se kondensor (optik).
En kondensator är en passiv elektronisk komponent (jämte resistorer, memristorer och induktorer). Den har förmågan att lagra elektrisk laddning. Kondensatorn karaktäriseras av sin kapacitans C som mäts i enheten farad. Två plattor med arean A och det inbördes avståndet d, har kapacitansen

C
≈

ϵ

r

ϵ

0

⋅

A
d

om

A
≫

d

2

,där

ϵ

0

är permittiviteten i vakuum,

ϵ

r

är relativa permittiviteten för materialet mellan plattorna (

ϵ

r

≈
1

för luft). Materialet mellan plattorna kallas för dielektrikum. Materialet som används som dielektrikum definierar vanligen kondensatortypens namn som exempelvis: keramisk, plast, papper eller aluminiumoxid (denna typ kallas dock elektrolytkondensator). Det dielektriska materialet påverkar starkt en kondensators egenskaper och prestanda.Elektricitetsmängden, det vill säga den laddningsmängd Q som kan lagras i kondensatorn, är proportionell mot den pålagda spänningen U över kondensatorn enligt sambandet

Q
=
C
U

Ingen ström flyter mellan plattorna. Mellanrummet fylls ofta med ett isolerande material med hög permitivitet för att öka kapacitansen.Det finns även kondensatorer med variabel kapacitans, vridkondensatorer och trimkondensatorer. En vridkondensator används för frekvensväljaren på en radioapparat och då man vrider på ratten för stationsinställning ändrar man vridkondensatorns kapacitans. En trimkondensator justeras däremot i samband med trimningen av en elektronisk apparat och inställningen av denna ändras i regel inte därefter (den är inte tillgänglig från apparatens utsida).Farad, F, är den härledda SI-enheten för kapacitans. Vanligt förekommande kondensatorer har typiskt en kapacitans av storleksordningarna pF, nF eller µF.
Energin G lagrad i en kondensator med konstant kapacitans C ges av

G
=

∫

U

0

Q
d
U
=

∫

U

0

C
U
d
U
=

1
2

C

U

2

.

Tänk på att köpa reservdelar med garanti.

Kondensatorer 1 – Introduktion

Wikipedia information om Mönsterkort

Mönsterkort Ett mönsterkort (ibland "tryckt krets" i äldre litteratur) är en platta av ett isolerande (eller isolerat) material med ett mönster av elektriska ledare. I facklitteraturen förekommer även den engelska förkortningen PCB (printed circuit board). Med benämningen kretskort menas ett mönsterkort med påmonterade elektroniska komponenter, men i många fall används felaktigt benämningen kretskort synonymt med mönsterkort.
Mönsterkort kan ha elektriskt ledande mönster på bara en sida (enkelsidigt kort), två sidor (dubbelsidigt kort) eller i fler än två lager (flerlagerskort, engelska multilayer board). Kort med upp till 30 lager tillverkas medan mer vanligt förekommande varianter typiskt har 1, 2, 4 eller fler lager. Datorprodukter och mobiltelefonmarknaden driver utvecklingen framåt. Ett kretskort kan vara ytmonterat eller hålmonterat eller en blandning. Komponenter kan vara monterade på en sida eller båda. För att fästa vissa komponenter innan lödning används ibland lim.
Mönsterkort har tidigare tillverkats av bakelit men numera används oftast laminat av glasfiberepoxi. Fenolplast/papper används mest till konsumentprodukter och glasfiberepoxi mest till professionell elektronik men även i mobiltelefoner, dataprodukter mm. Det ledande mönstret är i stort sett alltid av koppar. För speciella ändamål används mönsterkort av andra material, till exempel teflon (höga frekvenser eller höga temperaturer), polyimid (böjliga kort) eller aluminium, koppar, mässing (hög värmeledning). De sistnämnda är mönsterkort i mycket tunt basmaterial som sedan limmas på plåt. Sådant material används för ytmonterad elektronik med stor effektutveckling, till exempel högeffektslysdioder, spänningsomvandlare och motorstyrningar.
Vissa mönsterkort tillverkas specifikt som en egen slutprodukt för användning som breakout board för att på ett enkelt sätt kunna koppla in vissa chips till grövre anslutningar vid utveckling och testverksamhet.
Nuvarande standardtjocklek på mönsterkort är 1,6mm. Flerlagerskort med upp till mer än 20 lager är tjockare, exempelvis 3 mm, det går att bygga flerlagerskort i önskade tjocklekar beroende på vilken lageruppbyggnad man har valt.De flesta kort är hårda, så kallade rigida, men det finns även böjliga mönsterkort, flexkort. En kombination av flexibelt material tillsammans med rigida material kallas för flex-rigid.

Tänk på att köpa reservdelar med garanti.

Skifte av kretskort på Panasonic Flagship

Wikipedia information om Transformator

Transformator En transformator är en elektroteknisk komponent som genom elektromagnetisk induktion omvandlar elektrisk energi mellan olika ström- och spänningsnivåer. Transformatorn uppfanns 1879 av William Stanley. Den är en av huvudkomponenterna i ett elkraftsystem då den innebär en relativt stor ekonomisk investering men även för att ett transformatorhaveri kan få betydande ekonomiska konsekvenser.

Tänk på att köpa reservdelar med garanti.

Fysik 2 Transformatorn och elektrisk energiöverföring

Wikipedia information om Pressostat

Pressostat Pressostat er en elektrisk kontakt, som er styrt av lufttrykk. Disse kan sitte i blant annet vaskemaskiner. En pressostat er utstyrt med en form for membran, som kan bli påvirket av lufttrykk. Når det kommer luft i pressostaten, presser lufttrykket opp membranen, som bryter kretsløpet, som igjen kan starte ett annet.
I en vaskemaskin (som har pressostat) kan pressostaten gjerne ha flere funksjoner. Det kan forklares slik: Når det ikke er trykk i pressostaten, kan pressostaten ha den funksjonen att den fyller vann i maskinen. Når trykket i pressostaten blir nok til å presse membranen opp, slik at den bryter kretsløpet, stopper maskinen å fylle vann. Samtidig som vanninntaket stopper, begynner kanskje varmeelementene i maskinen å varme.
Pressostater gir beskjed om trykket er ved set-verdi(etter ønsket trykkverdi), for høyt eller for lavt, høyt nok eller for lavt.

Tänk på att köpa reservdelar med garanti.

Högtryckspressostat

Tryckvakt som ger larm om kondenseringstrycket är för högt. Högtryckspressostat sitter på den varma sidan, d.v.s. mot värmesystemet.