Nyheter-arkiv - Värmepumpen

Bergvärme är idag ett allt vanligare val när det gäller uppvärmning av våra svenska bostäder. Det uppfattas som ett ekonomiskt, praktiskt och miljövänligt alternativ till andra energikällor. Vilka är egentligen fördelarna med bergvärme? Och vilka är nackdelarna? Hur står sig bergvärme jämfört med andra värmesystem?

Med den här artikeln om bergvärmens för- och nackdelar är min förhoppning är att du kommer lära dig mycket om varför bergvärme kan vara ett bra val och varför det inte alltid är det.

Bergvärmes fördelar är många men nackdelarna är också viktiga att känna till när du planerar din uppvärmning. Det är en betydande investering att borra ett hål i berggrunden och införskaffa sig en bergvärmepump. Det är en kostnad som känns i plånboken men en som ger en bra avkastning i längden samtidigt som du får en jämn temperatur i hemmet, oavsett årstid, och gör gott för miljön.

Så fungerar bergvärme

Innan vi börjar diskutera värmeinvesteringens plus och minus ska vi börja kolla närmare på hur systemet fungerar

Bergvärme utnyttjar den naturliga värmen som finns lagrad i berggrunden. Berggrunden värms upp av solen och håller en jämn temperatur på cirka sju grader, året om.

För att hämta värmen ur berget borras ett hål som är upp till 300 meter djupt; vanligtvis mellan 100 och 200 meter. Därefter sänks en slang som innehåller en så kallad brinevätska, vilken håller sig flytande även vid minusgrader, ner i hålet. Vätskan värms upp 3-4 grader och förs sedan till en värmepump som genom att höja och sänka trycket, värmer upp den med cirka 40 grader.

Pumpen värmer vattnet som förs ut i ledningarna för varmvatten och även det som går till elementen eller vattenslingorna i golvet. Om bostaden saknar vattenburen värme kommer den att värmas upp med hjälp av en värmefläkt.

Att borra hålet i berggrunden tar en dag och installationen av värmepumpen sker samma dag eller inom de närmaste två-tre dagarna. När detta väl är gjort sköter systemet i stort sett sig själv. Det är vanligt att det VVS-företag som installerar bergvärme även utför service och reparationer.

Bergvärme ger en behaglig och jämn temperatur i bostaden året om. Med hänsyn till fastighetens storlek och berggrundens kvalitet, kan installationsföretaget ge råd för att välja en passande värmepump och avgöra om det är tillräckligt att borra ett hål, eller om något eller några kompletterande hål behövs.

En investering för miljön och plånboken

Installationen

För att installera bergvärme krävs en ganska omfattande investering. Installationen kostar upp till 180.000 kronor, inklusive arbetskostnad och material. Beroende på vilken typ av värmesystem man jämför med, kan det ta lite olika tid för att investeringen ska ge behållning.

När betalar min investering av sig?

Jämfört med exempelvis ren elvärme, kommer den att börja löna sig inom cirka fem till åtta år. Ett normalstort hus som konsumerar energi för eluppvärmning och varmvatten motsvarande 30 000 kWh/år, kan spara upp till 75% av elförbrukningen med en bergvärmepump. Ju större hus och förbrukning, desto ansenligare blir besparingen, år efter år.

Nyttan med bergvärme för miljön

Bergvärmen fungerar som en sorts omvandlad solenergi: det är en förnybar källa, automatiskt producerad av naturen själv. Även om värmen kommer från en naturlig källa, behöver systemet el för att fungera. Bergvärmepumpen använder dock enbart en bråkdel av den el som skulle behövas för att ensamt värma upp huset.

Ur miljöhänsyn är det hur som helst värt att nämna att elen vi använder i Sverige inte kommer från fossila källor. Det är förstås också möjligt att komplettera bergvärmen med solceller och på så vis generera elen som driver systemet med en helt förnybar energi.

Bergvärmesystemet kan dessutom användas för att kyla ner bostaden på vintern, genom att utnyttja kylan i berggrunden. Den kan således vara ett betydligt billigare och mer miljövänligt alternativ till luftkonditionering.

Miljörisker med bergvärme

Man ska dock inte glömma bort att bergvärmen även kan medföra vissa risker för miljön. Om man inte tar till nödvändiga skyddsåtgärder och försiktighetsmått kan brunnarna utgöra en öppen kontaktyta mellan markytan och grundvattnet.

Om ett läckage av miljöfarliga gifter skulle ske i närheten kan detta orsaka stor skada. Ett annat allvarligt problem som kan uppstå är om köldbärarvätska skulle läcka ner till jorden eller grundvattnet eller om saltvatten trycks upp i brunnen och sprider sig till närliggande dricksvattenbrunnar. Om man installerar bergvärme inom ett skyddsområde för grundvattentäkt är kraven på försiktighetsåtgärder ännu mer omfattande.

När man äger en värmepump är man personligt ansvarig för att inga oönskade miljöeffekter uppstår i samband med installation och drift.

Variationer i effekt och bakteriebildning i ledningarna

Beroende på vilken värmepump du använder kan du få lite olika effekt, men oftast är varmvattnet i ledningarna inte varmare än 40 grader, vilket inte är tillräckligt för att garantera att inte legionellabakterier bildas i varmvattenledningarna.

Detta kan åtgärdas genom att då och då höja temperaturen på vattnet med en elpatron och därmed döda eventuella bakterier.

Vart i Sverige du bor har betydelse

Även själva berggrunden kan ha stor betydelse för hur bergvärmen kommer att fungera. En stor del av Sverige vilar på urberg, vilket generellt leder värme bra. På Öland, Gotland och i Skåne finns det däremot mycket kalksten i berggrunden, vilket ger sämre värmeledningsförmåga.

Det betyder inte att det inte går att borra efter bergvärme i områden med mindre lämplig berggrund, men borrhålen behöver vara djupare för att få samma effekt. Ju djupare borrhål, desto dyrare blir det att borra. I södra Sverige, som också har ett mildare klimat, är således en luftvärmepump en bra och prisvärd alternativ värmekälla, till en lägre kostnad.

Försäkra dig om att du verkligen kan ha bergvärme

Det kan rekommenderas att kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret där du bor för att ta reda på vad som krävs för att du ska få installera bergvärme och försäkra dig om att det görs på ett sätt som inte skadar berggrunden eller grundvattnet.

Det är också bra att prata med grannarna innan du börjar borra hålet för värmen, så att du kan försäkra dig om att det inte finns flera hål för bergvärme alltför nära varandra.

Fördelar och nackdelar med bergvärme

Här följer sammanställning av fördelar och nackdelar med två vanliga typer av värmepumpar. Vi börjar med bergvärme eftersom det är vad den här artikeln i huvudsak handlar om.

Fördelar med bergvärme:

• Bra för plånboken: I längden sänker bergvärme dina värmekostnader. En långsiktig investering i din för framtida ekonomi. Låg årlig kostnad efter att installationen är avklarad.
• Stabil värme: Bergvärmen ger en jämn och behaglig temperatur, året runt, till skillnad från andra värmesystem som mer beroende av årstid och utomhustemperatur.
• Praktiskt och lättskött: Bergvärmesystemet kräver i stort sett inget underhåll. Efter installationen, som går på någon enstaka dag, sköter systemet i princip sig själv.
• Klimatsmart: Bergvärme är ett miljövänligt alternativ för uppvärmning av varmvatten och bostaden. Värmesystemet orsakar inga utsläpp när också elen som driver systemet kommer från hållbara källor.
• Nedkylning: Bergvärmen kan även kyla ner huset under sommaren.
• Flexibelt: Kan kombineras med andra energikällor på smarta sätt.
• Rot-avdrag: Arbetskostnaden är berättigad till ROT-avdrag. Kostnaden kan variera beroende på hur djupt hålet är (mellan 90-300 meter, dock sällan djupare än 200 meter) och vilken värmepump du väljer.
• Placeringen / Ljudnivå: Kan placeras så att de är isolerade och inte hörs alls. Moderna värmepumpar från de bästa märkena visserligen relativt tysta men att placera pumpen i t.ex. ett pannrum eller i en källare gör att den inte stör överhuvudtaget. Denna möjlighet begränsas så klart av hur du bor.

Nackdelar med bergvärme:

• Hög initial investering: Bergvärme kräver en ansenlig initial investering. Installationen kostar normalt sett mellan 120 000 – 180 000 kronor, varav ungefär en tredjedel är arbetskostnad.
• Kräver borrning: Du behöver äga mark där hålet kan borras. Kontakta miljö- och hälsoskyddskontoret information om vad som gäller där du bor
• Kräver tillstånd: Du måste ansöka om tillstånd för bergvärme hos kommunen. Detta kan göra att installationen drar ut på tiden från att du tar beslutet att göra den.
• Kräver rätt berggrund: Inte all typ av berggrund lämpar sig väl för att installera bergvärme. Detta kan lära dig mer om av en expert.
• Har begränsningar: Det finns en gräns för hur mycket värme bergvärmepumpen kan generera. Om man ska installera bergvärme bör man därför göra en noggrann beräkning på bostadens energibehov, samt försäkra sig om att huset är försett med god isolering. Om huset är fastigheten är liten kan du bortse från detta.

Alternativ till bergvärme: Luftvärmepump

En bergvärmepump och luftvärmepump bygger på samma sorts teknik. Luftvärmepumpar utvinner värme ur luften utanför huset och sprider den sedan inomhus via ett fläktaggregat.

Fördelar med luftvärme:

• Prisvärt från första dagen: Luftvärmepumpen innebär inte en lika stor initial investering. Totalt ligger priset för en luftvärmepump, inklusive installation, vanligtvis mellan 12 000 kronor och 25 000 kronor.
• Miljövänligt: Även en luftvärmepump är ett miljövänligare alternativ än exempelvis ren eluppvärmning.
• Inga grävarbeten eller borrhål: Du slipper grävarbeten och borrhål.
• Inget tillstånd krävs: Du behöver inte be om tillstånd för att installera en luftvärmepump.
• Du behöver inte äga marken: Du behöver inte äga någon mark eller ha en passande berggrund för att installera en luftvärmepump.

Nackdelar med luftvärme:

• Begränsningar: Luftvärmepumpen värmer upp inomhusmiljön, men inte alla luftvärmepumpar förser bostaden med varmvatten
• Påverkas av utomhustemperatur: Jämfört med bergvärme är temperaturen inte lika jämn året om. Ju kallare det är, desto mer måste luftvärmepumpen arbeta för att hålla rätt temperatur i bostaden.
• Kan upplevas störande: Medan du kan ställa en bergvärmepump på en plats i huset där den inte hörs, orsakar luftvärmepumpen ett visst buller.
• Klarar bara mindre värmebehov: Luftvärmepumpar ämnar sig för småhus med mindre värmebehov. Man får ut betydligt mer effekt av bergvärme. Man kan säga att om ditt värmebehov överstiger 20 000 kWh per år, är bergvärme förmodligen ett bättre alternativ för dig.
• Dyrare i längden: Visserligen kostar det relativt lite att komma igång med luftvärme men på lång sikt blir din driftkostnaden högre än den du får med bergvärme.

Vilket av dessa värmesystem du bör välja beror alltså delvis på husets värmebehov, klimatet och vilken typ av berggrund som finns i området där du bor.

Vad säger experterna?

Låt oss höra från någon som är väl insatt i bergvärme:

Björn Löfstrand driver VVS-företaget Löfstrands Rör i Hudiksvall och jobbar dagligen med olika typer av värmepumpar. Företaget har särskilt god erfarenhet med att installera just bergvärmepumpar. I många fall tycker Löfstrand att bergvärme är ett bra alternativ för husägare:

– Bergvärme är en väldigt trygg och driftsäker värmekälla som vi starkt rekommenderar till dig som har möjlighet att borra.

När systemet behöver servas, kan man som husägare sköta detta på egen hand?
– Vad gäller värmepumpen, fyller man köldbäraren med en miljögodkänd biotemp med specialutrustning. Arbetet bör alltid utföras av ett auktoriserat vvs-företag. Försöker man fylla på själv ökar risken för följdproblem när det kommer till tryck och rätt blandning, vilket i värsta fall kan leda till frysskador.

Vad kostar en normal elförbrukning i en villa med bergvärme?
– För vatten och värme går det åt ca 8000 kronor per kwh.

Rekommenderar ni att använda bergvärmen till att kyla ner huset på sommaren?
– Man kan utnyttja bergvärmesystemet för att få tillgång till frikyla på sommaren. Frikylan är kostnadsfri och du slipper extra apparatur för att kyla ditt hus under varma dagar. Det finns inget negativt med frikyla då det normalt sett är mycket dyrare att producera kyla än värme.

Bortsett från service, reparationer och driftkostnader, finns det några stora utgifter man ska vara beredd på, även efter installationen av bergvärme?
– En bergvärmepump håller upp till cirka 24 år. Vi lämnar 18 års garanti på de bergvärmepumpar som vi installerat. Efter att garantitiden gått ut – den dagen som det kan bli aktuellt att köpa en ny värmepump – är det förstås en kostnad som man bör förbereda sig på.

Hur viktigt är det att be om tillstånd innan man borrar för bergvärme?
– Bergvärme kräver tillstånd för att man skall veta att det är riskfritt att borra och så att man inte orsakar skada i känsliga områden. Det är väldigt viktigt att du verkligen söker tillstånd, också för att allt ska finns inregistrerat för framtiden.

Bergvärme i jämförelse med andra värmesystem

På deras webbplats jämför Löfstrands Rör i Hudiksvall bergvärme olika några av de vanliga systemen för uppvärmning.
Jämförelsen tittar på besparing och minskad miljöpåverkan.

Energiförbrukning 20.000 kWh:

• Bergvärme
  • Växthuseffekt: 1
  • Drift/år: 6.375 kr.
• Pelletspanna
  • Växthuseffekt: 1
  • Drift/år: 15.200 kr.
• Elpanna
  • Växthuseffekt: 3
  • Drift/år: 27.000 kr.
• Fjärrvärme
  • Växthuseffekt: 10
  • Drift/år: 16.225 kr.
• Oljepanna
  • Växthuseffekt: 25
  • Drift/år: 34.200 kr.

Läs mer om bergvärme i jämförelse med andra lösningar för uppvärmning.

Vanliga frågor om Bergvärme och deras svar

Slutligen har vi samlat några vanliga frågor som vi vet att många ställer sig när tankarna går till att installera bergvärme. Förhoppningsvis kan dessa vara till din hjälp är du jämför bergvärme mot andra alternativ till att värme upp din bostad eller fastighet.

Ungefär hur mycket kostar installationen av bergvärme?

Installationen kostar normalt sett mellan 120 000 – 180 000 kronor, varav ungefär en tredjedel är arbetskostnad. Arbetskostnaden är berättigad till ROT-avdrag.

Hur ska jag veta vilken värmepump som passar mig och om det är tillräckligt att borra ett hål?

När du kontaktar en installationsfirma för en offert kommer du att få hjälp med att välja det bästa alternativet för ditt hus.

Om värmesystemet kommer att behöva någon service, kan jag vända mig till installationsfirman då?

Flera installationsfirmor utför även service och eventuella reparationer på bergvärmesystemet.

Tar det lång tid att installera bergvärme?

Installationen tar oftast bara en dag. Det går snabbt med andra ord.

Kan jag använda bergvärmepumpen för att kyla ned huset?

En bergvärmepump kan även producera kyla och är på så vis ett billigt och miljövänligt alternativ till luftkonditionering.

Hur lång tid krävs för att min investering ska börja löna sig?

I allmänhet mellan fem och åtta år. Därefter gör du en årlig vinst, tack vare din investering.

Är bergvärmen ett miljövänligt alternativ?

Det är ett mycket miljövänligt alternativ. Berggrunden och grundvattnet värms upp av solen. En liten del el krävs för att driva systemet. Svensk el är inte producerad av fossila bränslen. Det finns också möjlighet att generera egen el med hjälp av solceller.

Är bergvärmen beroende av årstider?

Berggrunden håller samma temperatur året om och det gör bergvärme immun mot årstider. Inomhustemperaturen blir jämn och behaglig 365 dagar om året.

Behöver jag söka tillstånd för att installera bergvärme?

Du behöver vara ute i god tid för att söka tillstånd hos kommunen.

Hur mycket underhåll kräver bergvärmepumpen?

Efter installationen sköter systemet i princip sig själv.

Sammanfattning och avslutande ord

Det är en naturlig följd att fördelarna med bergvärme som värmesystemet har kommit att bli ett så populärt sätt att förse bostäder med värme och varmvatten. Bergvärme innebär en investering i sänkta framtida driftkostnader och är även ett bra val för miljön. Denna metod för uppvärmning kan dessutom kyla ner huset under sommarmånaderna. Systemet är snabbt och praktiskt att installera och enkelt att underhålla.

Vissa överväganden ska dock göras innan ett beslut om bergvärme tas: tillstånd ska sökas, berggrunden undersökas, man ska vara beredd på den omfattande investeringen samt överväga bostadens energibehov.

Jämfört med en luftvärmepump, ger bergvärmepumpen fördelar framförallt när det gäller lite större hus i de delar av landet som har ett kallare klimat och en mer kalkfattig berggrund.

Hoppas att läsningen varit lärorik och att du tar med dig ny kunskap om nackdelarna och fördelarna med denna populära lösning för uppvärmning! Lycka till med ditt val

Ett genomsnittligt hem behöver mellan 25 och 35 solceller för att kunna täcka 100 procent av all energianvändning. Denna uträkning är baserad på en energiförbrukning på drygt 10 000 kilowattimmar per år och att cirka 300 watt solceller används.

Räkna med att du har några timmars solljus per dag och det är dessa timmar som solcellen producerar angiven energi. Det är på grund av denna anledning som antalet solceller du behöver beror på var du bor samt vilken prestanda dina solceller har. Vidare varierar även energiförbrukningen för ett hem mellan olika tider på dygnet och säsonger på ett år.

Du har hittills lärt dig att ett genomsnittligt boende behöver 25 och 35 solceller. En relaterad fråga, som många av er läsare säkert ställer er, är hur snabbt solceller betalar av sig i ett genomsnittligt hem. När du läser vidare i artikeln kommer vi hjälpa dig besvara denna fråga för just där du bor.

Till den resterande delen av artikeln har vi intervjuat en expert inom solceller. Erik Kyrkander som jobbar som projektledare inom just detta område på Eltjänst i Falköping. Han kommer med sina svar att hjälpa oss att reda ut olika frågetecken gällande solceller. Vill du veta mer om deras verksamhet kan du göra det via företagets hemsida.

För att räkna ut exakt hur många solceller ditt hus behöver har vi senare i artikeln tagit med en guide i 4-steg som tar med dig genom hela processen att räkna ut antalet solceller du behöver.

Hur snabbt betalar solceller av sig?

Den första frågan vi ställde till Erik Kyrkander var hur snabbt solceller betalar av sig: ”Ser man till helheten betalar sig solceller från dag ett. Förutsatt att anläggningen är rätt monterad/installerad och rätt dimensionerad så finns minst hela investeringen kvar i ökat fastighetsvärde, så all produktion från dag ett är avkastning på en investering som du har kvar”, säger Kyrkander

Men det är inte alltid man tänker på solceller som en investering även om det blir en sådan i praktiken. Vidare berättar Kyrkander om beslutet att installera solceller om man bortser från att det är en investering istället tänker på det från ett traditionellt pay-off tänkande.

Han fortsätter: ”vi brukar säga att det kan ta emellan 8-12 år beroende på bla: 1.hur effektivt vi kan utforma anläggningen 2.mycket el du använder 3. anläggningens storlek och inte minst beroende på vad en kilowattimme kostar om tex 5-10 år (vi på Eltjänst tror inte att priset kommer sjunka drastiskt framöver snarare tvärtom, vilket ger bättre pay-off)”

Även från ett traditionellt pay-off tänk är anläggningens storlek är av betydelse, eftersom storleken är kopplat till hur många solceller du behöver. Om du tror att din anläggning avviker från den genomsnittliga storleken och energiförbrukningen, vilket den ofta gör, följer här allt du behöver veta får att få stenkoll på hur många solceller du behöver till ditt hem.

Så många solceller behöver ditt hus

För att veta hur många solceller du behöver måste du först veta hur mycket effekt du behöver, det vill säga hur många kilowattimmar el du använder per år.

Du hittar olika verktyg online för att kalkylera din årliga energiförbrukning eller så tittar du på dina räkningar från de senaste 12 månaderna. Kom ihåg att en kilowattimme motsvarar en effekt på 1000 watt som används på en timme. Detta skulle motsvara förbrukningen av 10 lampor som alla använder 100 watt-glödlampor om du har dem tända i en timme.

Den genomsnittliga elförbrukningen för ett hem kan variera ganska stort, från så lite som 2000 till över 20 000 kilowattimmar per år.

Denna variation beror på hur stort hemmet är och om det är en lägenhet eller villa. En bostad på 100 kvadratmeter förbrukar i genomsnitt 12 000 kilowattimmar el per år, med två tredjedelar som går till uppvärmning och varmvatten medan resterande 4000 kilowattimmar går till hushållsel. Elförbrukningen påverkas också av om det är ett nybyggt hus eller ett äldre hus med bristande isolering.

När du vet hur mycket el du förbrukar på ett år är ditt nästa steg att börja titta på solceller. Du behöver i de flesta fall flera solceller och frågan är därför hur mycket energi en solcell kan producera. Mängden energi som dina solceller kan producera är beroende av hur mycket solljus ditt tak får. Optimal effekt får du av dina solceller om taket ligger exponerat rakt under solen utan skuggor som täcker det. Ju mindre sol ditt område har desto större system behöver du för att producera tillräckligt med energi som täcker dina energibehov. Innan du investerar i solceller måste du naturligtvis veta vilka mål du har och av vilken anledning du behöver det, läs vidare!

Bestäm dina mål med solceller

Att bestämma hur många solceller du behöver innebär att först och främst avgöra vilka mål du har. Vill du minska dina koldioxidutsläpp? Spara pengar på din elförbrukning? Eller har du planer på att producera och sälja el? Sannolikt vill du som de flesta både minska din miljöpåverkan och spara pengar. När det kommer till miljönyttan är solceller oslagbara, något som projektledare för Solceller på Eltjänst i Falköping, Erik Kyrkander, sammanfattar på följande vis:

“Sammanfattningsvis kan man se solceller som en mycket säker investering med garanti i 25år, där du får miljönyttan och livskvalitet på köpet.”

Eftersom varje hem är unikt är det bästa sättet att få ett exakt svar på hur många solceller du behöver rådfråga en expert. Du kan dock ganska enkelt räkna ut det själv genom att följa några enkla steg som presenteras här. Läs vidare för att se hur du gör.

Steg-för-steg hur du beräknar antalet solceller

1. Ta reda på hur mycket energi du behöver

Medan det är enkelt att beräkna hemmets storlek är mängden energi som används svårare att avgöra. Denna fråga är dock essentiell att besvara för att vara säker på hur mycket solceller du behöver.

Att besvara denna fråga säkerställer också att du producerar tillräckligt med energi för att eliminera behovet av att betala extra elräkningar. Börja med att ta reda på hur många kilowattimmar du behöver per år genom att titta på tidigare elräkningar.

Du hittar det genom att leta efter “kilowattimmar” eller kWh och angiven tidsperiod som brukar vara på 30 dagar. Dock vill du beräkna ett genomsnitt på hur många kilowattimmar du använder dagligen och per timme.

Dividera månadens eller årets kilowattimmar med 30 respektive 365 och dela detta igen med 24. Då får du svaret på vad din genomsnittliga elförbrukning ligger på per timme per år. Om din elförbrukning ligger på 1000 kilowattimmar per månad så dividerar du det med 30, något som motsvarar 33 kilowattimmar per dag.

2. Beräkna mängden solljus dina solceller får.

När du vet vilket genomsnittligt energibehov du har är det dags att beräkna hur många solceller du behöver. Mängden solljus kommer att påverka hur mycket energi dina solceller genererar. Du gör därför beräkningen genom att ta antalet timmar du har med högsta solljus och multiplicera det med solcellens effekt. Låt oss säga att du har fyra timmar med högsta solljus och använder en solcell med 300 watt.

Fyra multiplicerat med 300 blir 1200, det vill säga att solcellen producerar 1,2 kilowatt per dag. Det betyder att du behöver mellan 27 och 28 solceller för att klara av hemmets totala energibehov. Naturligtvis är det här en uppskattning eftersom nivån av solljus som träffar ett tak varierar från hus till hus. Experter rekommenderar att du lägger till 25 procent extra till ditt dagliga genomsnitt för att säkerställa energibehovet.

Denna rekommendation är klokt att följa på grund av att väderförhållanden förändras hela tiden och kan minska solcellernas effektivitet. Faktorer som takstorlek och batterilagring spelar också in i beräkningen.

3. Vilken andel av din energiförbrukning ska solcellerna stå för?

Du bör multiplicera din dagliga energiförbrukning med den procentsats som du vill att dina solceller ska stå för. Om det är 80 procent multiplicerar du 0,8 med din dagliga användning av kilowattimmar. Till exempel 0,8 x 33 = 26 kilowattimmar.

4. Optimera dina solcellers effektivitet.

Undersök hur många soltimmar du kan förvänta dig där du bor. Timmarna med högsta solljus kommer att ha en avgörande inverkan på den energi som dina solceller producerar. Ju mindre antal timmar med solljus du har desto fler solceller behöver du.

Glöm inte bort att du inte bara behöver solljus utan se även till att inga skuggor skymmer eller täcker dina solceller – “En panel i skugga gör ingen glad” precis som Erik Kyrkander nämner. Det är ingen bra idé förklarar han att använda solceller i skuggområden. Vidare bör du också tänka på solcellernas kvalitet eftersom alla solceller inte är likadana – kvalitet gör skillnad. Ju högre kvalitet solcellen har desto bättre är den på att omvandla solljus till energi.

Varför solceller?

Solenergi är utan tvekan den rikaste och viktigaste energikällan som finns på jorden. Det är en obegränsad och förnybar energikälla som inte ökar mängden koldioxid eller andra utsläpp i atmosfären. Många erkänner därför idag solenergi som en av framtidens alternativa energikällor eftersom den hjälper till att bekämpa växthuseffekten. Beakta följande fakta om solenergi och solceller:

• Första solcellen utvecklades 1954 av Bell Laboratories.
• Minskar dina koldioxidutsläpp med upp till 100 ton om du använder solceller i flera år.
• Mängden solenergi som träffar jorden kontinuerligt motsvarar 10 000 gånger mer än världens totala energianvändning.
• Är den billigaste energikällan i världen.

En fantastisk fördel med solenergi är att den inte kräver resurser som vatten, ved eller vind. Det enda arbetet som krävs för att dra nytta av solenergi är tillverkning och installation av solceller. Därefter fungerar solcellerna med praktiskt taget inget underhåll.

Utifrån denna synvinkel är det en av de mest intressanta metoderna för att producera energi ur ett miljöperspektiv. Förutom att det kräver minimalt underhåll är den enda kostnaden för att använda systemet den initiala installationen, något som kan kosta omkring 100 000 kronor. Bli inte skrämd av detta belopp. Faktum är att du får tillbaka pengarna direkt eftersom det ökar fastigheten värde. Inte nog med det, du kan bli självförsörjande på el och aldrig mer bekymra dig för höga elräkningar!

Så länge solcellerna är korrekt installerade är de designade för att klara av tuffa klimat och extrema väderförhållanden. Du behöver därför inte oroa dig för att din dyrbara investering måste repareras emellanåt.

Erik Kyrkander säger vidare angående solcellers säkerhet:

“Ja, men det är ytterst ovanligt. Under de senaste 15 åren har detta hänt vid 1 tillfälle. För att skydda anläggningen brukar vi installera ett åskskydd / överspänningsskydd i elcentralen som förhindrar detta. Skulle olyckan ändå vara framme så täcks detta i regel av din hemförsäkring.”

En annan fördel med installationen handlar om att den är smidig och kan göras nästan var som helst. Eftersom solenergi inte genererar avfall, buller eller oljud kan du utan problem installera solceller nära grannar och i stadsområden.

Du kan dessutom utöka eller ta bort solceller när du vill. Om du behöver fler solceller kan du bara utöka installationen utan att bli tvungen att byta ut hela systemet. Denna möjlighet är positiv med tanke på att din elförbrukning kan öka i framtiden på grund av olika omständigheter, exempelvis om familjen växer eller att någon flyttar in.

Solvärme 3.0 är här!

Först uppfanns solfångaren och sedan kom panelerna med solceller. Nu har solhybriderna tagit sig in på marknaden och har tillsammans med bergvärme blivit solenergi 3.0, de är vägen till framtidens energi.

Solvärme finns lagrat i berget

Bergvärme är solvärme som lagras i berget och med hjälp av ett djupt borrhål och en värmepump kan man utnyttja den lagrade solvärmen till ditt hus. Eftersom det är solen som värmer upp berget återförs hela tiden den energi du använder. Men förr eller senare är det dags att byta värmepump.

Den nya moderna värmepumpen klarar av att ta upp mer värme än den gamla men det gamla borrhålet är för grunt, solen hinner inte värma upp berget i samma takt som värmepumpen jobbar. Lösningen blir då oftast att man reglerar värmepumpen efter hålet. Detta innebär att det kommer att gå åt lika mycket el nu som innan du bytte till din nya bergvärmepump, då den ”anpassar” sig genom att inte köra på max. Det vill säga att den inte använder sin fulla kapacitet och i stället måste elpatronen gå in och jobba.

Sanningen är den att ditt hål är för kort. Men vad är då vitsen med att investera i en helt ny bergvärmepump? Och betyder det att man måste borra igen och avsätta mer yta?

Nej, inte nödvändigtvis. Som tur är går det att rädda ditt gamla bergvärmehål. Genom att använda ​solhybrider​ kan du värma upp hålet så att du kan utnyttja din nya värmepumps fulla kapacitet. Elpatronen slipper gå in och jobba extra för att kompensera för det för korta hålet och du slipper betala extra för den elen. Solhybriden producerar värme dygnet runt, även när solen inte lyser. Dessutom får du hushållsel på köpet.

Bergvärmehålet kan bli för kallt

Det kan hända att borrhål blir för kalla och i vissa fall bildas till och med permafrost i hålet. Det kan hända om du bor i ett äldre villaområde där många grannar borrat för bergvärme och hålen ligger för tätt. Då kan nämligen borrhålen kyla av varandra. Men det finns en lösning.

När ett bergvärmehål blivit för kallt rekommenderas ibland att borra ett tilläggshål för att förlänga den befintliga hållängden och utvinna värmen. Men eftersom borrhålen redan sitter för tätt i ditt villaområde är chansen för att det finns tillräckligt med plats för att borra ett nytt hål förmodligen inte så stor. Man skulle kunna tro att du sitter i en rävsax här. Men det finns en lösning – ett smartare alternativ – som ger dig mer värme och el för pengarna. Nämligen solhybrider.

Solhybrider producerar solvärme som skickas ner i ditt borrhål för att förse värmepumpen med värme och återladda borrhålet. Genom att tillföra värme tillbaka i borrhålet minskar temperatursänkningen i den omgivande marken.

Hur fungerar en solhybrid?

Det finns ett fåtal solhybrider på marknaden idag. Samster producerar sedan 7 år sin patentsökta solhybrid som går ut på att en solpanel kombineras med en termisk baksida och blir en solhybrid. Solhybrider kan användas på olika sätt och ett av dem är att kombinera solhybriden med bergvärme. Solhybriden kyls ner med kall vätska från bergvärmepumpen. Det ökar verkningsgraden och mer el produceras jämfört med en vanlig solpanel.

Den kalla vätskan värms upp igen genom värmen från solhybriden och skickas tillbaka ner i borrhålet för att värma upp det. Solhybriden förser värmepumpen med värme och återladdar borrhålet.

Solhybriden jobbar även när solen inte lyser och producerar därmed energi dygnet runt ända ner till noll grader. Borrhålet fungerar även som säsongslager. Den värme som inte nyttjas under sommaren lagras och används under vintern.

Varför välja solhybrid framför solpanel?

Det enkla svaret? En solhybrid ger bättre avkastning. Att jämföra solhybrider med solpaneler är som att jämföra äpplen med päron. Solpaneler producerar el och endast när det är ljust. Solhybrider producerar både el och värme. Solhybrider producerar dessutom mer el än vanliga solpaneler och värme dygnet runt.

Du får helt enkelt mer el och värme för pengarna när du ska byta bergvärmepump. Förutom sänkta energikostnader finns en rad andra ​fördelar med solhybrider​.

Solhybrider för dig som vill borra för bergvärme, men inte får tillstånd

Har du ansökt om tillstånd för att borra för bergvärme, men fått avslag för att avståndet mellan ditt planerade borrhål och din grannes borrhål är för kort? Det behöver inte vara så.

När man ska borra nytt hål för bergvärme får det inte vara mindre än tjugo meter mellan två borrhål enligt rekommendationer. Anledningen är att du inte får kyla ner din grannes hål vilket kan hända om man borrar för tätt. Är avståndet för litet får du inte tillstånd att borra.

Men under de senaste åren har det kommit ny innovativ teknik som kräver ändring av dessa rekommendationer. ​Solhybrider​ är en sådan teknik.

Solhybrider använder solvärme som skickas ner i borrhålet för att förse värmepumpen med värme och återladda borrhålet. Genom att tillföra värme tillbaka i borrhålet minskar temperatursänkningen i den omgivande marken. Det innebär att du inte kan kyla ner din grannes hål. (Det är bara en av många fördelar med solhybrider​).

Det är inte nödvändigt att luftvärmepumpen går hela tiden, så det korta svaret är nej. Under sommartid kan man stänga av värmepumpen för att spara eventuell energi. I regel är det bra att undvika att stänga av sin värmepump helt – för att det kan leda till förslitningsskador på produkten. Ett undantag är vid långvariga extrema temperaturer vintertid, då rekommenderar experter att man stänger av värmepumpen helt.

Livslängden på en luftvärmepump försämras när man belastar kompressorn för högt. Att helt stänga av pumpen är något som belastar kompressorn. När du avgör om du ska låta din luftvärmepump gå hela tiden eller inte är bör du därför ha i åtanke att inte slå av och på kompressorn för många gånger, det kan försämra kvaliteten på din luftvärmepump.

Om du stänger av din luftvärmepump helt ökar risken för förslitningsskador på produkten. Däremot kan du med gott samvete stänga av luftvärmepumpen med hjälp av tillhörande fjärrkontroll. Det finns också olika inställningar på luftvärmepumpen som gör att du kan reglera hur mycket den arbetar under olika perioder utan att stänga av den helt. Dessutom är det viktigt att komplettera din luftvärmepump med andra värmekällor också.

Genom att utnyttja din luftvärmepump på bästa sätt kan du göra din uppvärmning både miljövänligare och mer energisnål. På det sättet kan du med några enkla medel spara pengar och spara på miljön.

Effektivisera din luftvärmepump

Att stänga av din luftvärmepump helt har sina nackdelar och är därför inte det mest effektiva sättet att effektiversera din uppvärmning och att spara energi. I längden sliter det på ditt värmesystem gör det mer skada än nytta för din plånbok. Något som du kan gör för att effektivisera din luftvärmevärmepump är att hitta rätt inställningar för rätt tillfällen. I det långa loppet kommer du tjäna på detta.

Vilka inställningar en värmepump har varierar stort mellan olika märken och modeller. Generellt har de flesta luftvärmepumpar ett automatiskt läge där pumpen själv reglerar sin kapacitet och ett eller flera lägen där du kan kontrollera hur luftvärmepumpen arbetar.

Nedan följer en punktlista som du kan utgå ifrån om du vill effektivisera användandet av din luftvärmepump.

• Tänk igenom placeringen av din luftvärmepump vid installation.

Om du ska installera en luftvärmepump är det viktigt att du placerar den på ett ställe som gör att den når så många delar av huset som möjligt. Det vill säga, det är generellt att föredra att placera pumpen i exempelvis en trappa eller på en avsats mellan två våningar.

• Håll alla dörrar öppna runt din luftvärmepumps placering.

Det gör att luften får möjlighet att cirkulera bättre och på det sättet kan du värma upp eller kyla ner större delar av huset utan att öka din energiförbränning.

• Låt det vara 2-3 grader varmare eller kallare runt luftvärmepumpen.

På det sättet kan värmen eller kylan lättare sprida sig i ditt hus och du får en mer effektiv uppvärmning eller nedkylning.

• Ställ in luftvärmepumpen på en passande inställning.

Låt inte din luftvärmepump stå på det automatiska läget. Det läget är sällan tillräckligt effektivt. Välj istället att ställa in luftvärmepumpen på ett läge som värmer upp eller som kyler ner. På det sättet får du mer kontroll över hur mycket energi luftvärmepumpen förbrukar.

• Låt fläkten gå på max.

Det skadar inte din luftvärmepump att låta fläkten gå på maxfart. Det hjälper snarare till att skapa ett mer omfattande luftflöde till resten av huset.

Om du vill göra en så miljövänlig inställning av din luftvärmepump som möjligt så har Naturskyddsföreningen bra tips på hur du går till väga och vad du bör tänka på.

Placeringen har betydelse

Var du väljer att placera din luftvärmepump påverkar luftvärmepumpens effekt på ditt hus. En god placering innebär att du kan öka cirkulationen av luften i huset och skapa kontroll över när du låter din luftvärmepump gå och när du väljer att stänga av den. På Vattenfalls webbplats och hos och andra liknande företag kan du få smarta tips om hur du går till väga när du ska installera din luftvärmepump.

Du kan dessutom välja att flytta din luftvärmepump om du inte är nöjd med den ursprungliga placeringen. Även om det innebär lite mer jobb så kan det löna sig i slutändan.

Det är exempelvis att föredra att placera inomhusdelen av din luftvärmepump i en trappa eller mellan olika våningar i ditt hus. Det beror på att det ökar luftens möjlighet att strömma till olika delar av huset. Var du väljer att placera utomhusdelen av din luftvärmepump har enligt Vattenfall inte samma påverkan på luftvärmepumpens kapacitet, utan utomhus kan du utgå ifrån det ställe som känns mest praktiskt. Det finns fall där närliggande grannar har klagat över andra luftvärmepumpar utomhus, men det ska mycket till för att det ska bli ett problem.

Håll kostnaden nere och värna om miljön

Att hålla nere elräkningen är bra både för den individuella ekonomin och miljön. Som vi nämnt tidigare kan det vara bra att stänga av värmepumpen under sommartid när behovet av den inte finns.

Christer Klintefelt är specialist på värmepumpar och driver den kompletta VVS-firman Lycksele Värmeservice. I en intervju belyser i Christer att du som ägare bör undvika vissa saker för att öka livslängden på din luftvärmepump: Första att punkten att tänka på, säger Christer, är att inte stänga av strömmen helt – att göra det kan riskera hög belastning på kompressorn vid återstart. Det är också bra att ha i åtanke, fortsätter Christer, att en luftvärmepump alltid ska fungera som ett komplement till ett primärt värmesystem. I annat fall ökar belastningen på kompressorn. Detta leder till försämrad livslängd på värmepumpen.

Om luftvärmepumpen stängs av vid ett strömavbrott eller liknande är det viktigt att du slår på luftvärmepumpen så fort som möjligt igen. Det är ingen fara om du stänger av luftvärmepumpen vid sådana undantagsfall, den klarar av det, men en tumregel är som sagt att inte stänga av den i onödan.

Du kan också välja att reglera luftvärmepumpen så att den arbetar på en lägre kapacitet på nätterna. Om du exempelvis har fönster öppna på natten och din luftvärmepump är inställd på sitt automatiska läge, då kommer den arbeta hårdare för att fortsätta värma upp ditt hus. Om du däremot ställer in den på ett lägre läge och själv reglerar värmen genom andra källor så får du en bättre luftgenomströmning runt luftvärmepumpen. På det sättet kan du låta kompressorn på din luftvärmepump gå kontinuerligt och samtidigt spara på energi.

Kombinera din luftvärmepump med andra källor

Det viktigt att komma ihåg att en luftvärmepump alltid ska fungera som en kompletterande källa tillsammans med andra värmekällor, det poängterar både experterna på Vattenfall och Christer Klintefelt på Lycksele Värmeservice. Att värma upp ett hus med enbart en luftvärmepump kräver betydligt mer energi än om du kombinerar en luftvärmepump med exempelvis element av olika slag.

Ett bra sätt att komplettera din luftvärmepump är att ha element av olika slag utspridda i ditt hus. På det sättet kan du lättare reglera hur varmt det är i olika rum samt på ett effektivt sätt värma upp hela ditt hus samtidigt. Andra alternativ är att kombinera din luftvärmepump med golvvärme av olika slag eller kaminer. Däremot tar både golvvärme och kaminer lite längre tid att värma upp ett rum på precis som luftvärmepumpen gör. Samtidigt kan du välja att under delar av året ha exempelvis din golvvärme på kontinuerligt och på det sättet spara på hur mycket du använder din luftvärmepump. Det förutsätter dock att du har bra luftströmning mellan olika rum i ditt hus.

Mer information

Det behöver inte vara särskilt dyrt att byta ut din luftvärmepump om du vill byta till en annan modell eller om den börjar bli utsliten. Du kan också välja att byta ut delar av din luftvärmepump om du märker att kapaciteten blivit sämre med tiden. Luftvärmepumpar har generellt en god livslängd om du behandlar den på rätt sätt. Samtidigt så slits även luftvärmepumpar ut med tiden, vilket kan leda till att du förr eller senare måste byta din luftvärmepump ändå. Olika modeller av luftvärmepumpar har olika livslängd. Dessutom ökar livslängden beroende på vilka andra källor du väljer att kombinera uppvärmningen eller nerkylningen av ditt hus med.

Det är viktigt att komma ihåg att alltid ta hjälp av en hantverkare som är specialiserad på VVS-teknik när du ska byta eller installera en ny luftvärmepump. Det beror främst på att det finns mycket regler att ta hänsyn till vid installationen samt att de kan se till att din luftvärmepump placeras på det bästa stället i just ditt hus. På samma sätt är det av största vikt att ta hjälp om delar av din luftvärmepump behöver bytas ut, exempelvis kompressorn. Det beror på att det kan innebära stora risker att försöka genomföra den typen av arbete själv.

IVT twin 495

Under ett antal år såldes det under IVT flagg en modell med beteckning IVT twin 495. En hybrid variant av frånluftsvärmepumpen 490 men där man kompletterade med ett borrhål eller jordvärmeslinga. Nu när det är dags att byta värmpumparna uppstår problemet med att borrrhålet/jordvärmeslingan inte räcker till för en bra dimensionering med dagens mått mätt. Att reparera och reparera den gamla 495 pumparna är inte försvarbart. Ersätta med annan frånluftsvärmepump

Ett alternativ

En variant är att ersätta med en större frånluftsvärmepump typ Nibe 730 med varvtalsreglerad kompressor som under de mest ultimata förhållande ger 7 kw . MEN 7 kw dvs maxeffekt förutsätter en del, bla kan det med klena ventilationsrör, ibland så klena som 100 och långa ledningar ge starkt tryckfall vilket kräver hög fläkthastighet och det blir då ett nästan outhärdligt oljud i ventilationen. Alternativet är då att spärra pumpen på läge effekt. Bergvärmelösning En annan lösning och det är en lösning som jag personligen föredrar är att ersätta med en ren bergvärmepump och då med en frånluftsmodul som återvinner några grader ur frånluften och växlar över till köldbäraren. Resultatet blir då att frånluftsmodulen förvärmer brinevätskan och på så sätt går dte att plocka ut några kilowatt mer utan att frysa ner slangen eller borrhålet. Till gamla twin fanns det kollektorer som grävdes ner på djupet. Finns denna lösningen så är det rekommendabelt att glömma alt vad berg/jordvärme heter och satsa på ren frånluft eller luft vatten Kollektorpaketen försvann efter några få år och det är fullt förståeligt. Helt enkelt en skrivbordprodukt. Under en period runt 2005-2010 var det inte tillåtet att installera luft vatten i nybygge och som vanligt så pratade alla tillverkare för sin sjuka mor och det är något som en villaägare får betala för idag. Om då denna hybrid skall ersättas med en bergvärmepumpslösning vad väljer man då. Finns det möjlighet att borra eller lägga ner mer slang är det absolut att föredra.

Ökar besparingen med ca 20%

En frånluftsmodul väljs till oavsett och den återvunna frånluften får där bli en bonus som ökar besparingen med ca 20% vid rätt dimensionering. Finns inte den möjligheten finns det förhoppningsvis dokumentation på hur lång slingan är eller att borrhålet är registrerat som det skall på brunnsarikivet. Hrä finns det också lite olika varianter att ta ur energi, antingen via en liten växlare som växlar ett delflöde av returen på värmesystemet med brine, eller en värmeväxlare för avloppsvatten. Med undantag av en liten växlare på returen på värmesystemet så drar de här lösningarna iväg kostnadsmässigt och det kan vara rejält med underhåll på tex en avloppsvärmeväxlare. Det krävs också att man har ett jämnt flöde av avloppsvatten, vilket ör att enfamiljshus oftast diskvalificerar sig för denna lösningen. Men sett till värmepumpen vad är att föredra för bergvärmepump.

En tumregel

En huvudregel är att man alltid skall dimensionera efter huset och inte efter slingan eller borrhålet. Om huset är väldigt stort och energikrävande och det inte finns möjlighet till en vettig lösning så är det bättre att fundera på en luft vatten. Men sett till bergävrme så finns det ju idag tex Nibe 1255 varvatlstyrd med en toppeffekt på 6 kw. Men vi skall komma ihåg att den motsvara en onoff pump på knappt 5 kw. CTC har en variant av sin gsi som ger upp till 8 kw. Även IVT och Thermia har sina varianter och lösningar på detta. Rent generellt skall vi komma ihåg att det här med att de anpassar effekten är en sanning med modifikation. De tar vad de kan få fram till att det blir kalla brinetemperaturer då börjar de strypa effekten. En kall vinter kan detta innebära att det i huset sitter en elpanna med hjälpmotor. Att då titta på luft vatten är inte helt fel.

Rätt dimensionerad

En rätt dimensionerad luft vatten ger bra ifrån sig i stora delar av Sverige, undantaget norra regionen där det under långa perioder kan ligga på 20 minus eller lägre. För den som bor i en region med så kalla temperaturer att pumparna stannar för kall uteluft måste se till att ha en heltäckande spets. Någotsom för 10 år sedan var helt självklart men som man nu börjar gå ifrån. Global uppvärmning eller inte, vi lär få kalla vintrar framöver också. Lösningen att ta ett delflöde och köra genom en plattvärmeväxlare för att öka brinetempen är ingen officiell lösning från tillverkarna utan det är innovativ lösning somanvänds av en del. Rent teoretiskt skulle det gå utmärkt att använda sig av en Thermia värmepump med hetgasväxlare och där förvärma brinen med hetgasväxlaren förslagsvis med en extra växlare vilket ger ett delflöde och låta resten växlas till varmvatten.Med den lösningen kommer vi osökt in på ett gammalt pumpfabrikat som numera inte gör mycket väsen av sig, obekräftade uppgifter säger att tillverkningen är i princip nedlagd. Eviheat. Solvärmepumpen. En het potatis under framförallt konverteringsåren. Iden som sådan var inte helt fel. Upp med köldbäraren på taket och förvärm. I pumpen sitter det en växelventil som växlar över från förvärmning brine, till att värma tank/direkt på värmesystemet. Kruxet var bara att det ibland blev väldigt höga temperaturer på köldbäraren. Kompressorlådan som man hade tryckt in var samma låda som gamla nibe 1115. Man använde sig av propylenglykol och i vissa fall köptes propylenglykolen av grosissten och inte av eviheat varvid brinen förvandlades till en sörjig sockerlösning.. Packningarna käkades upp regelbundet och den extra besparingen som cop på 7,0 skulle ge blev en rejäl kostnad istället Det är detaljer som gör det många gånger och hade man valt att sätta en mellan växlare till köldbäraren så hade det sannolikt fungerat bättre.

Primära syftet

Solvärmepumpen hade 3 funktioner. Förvärma brine, värma tank/värmesystem och den tredje återladda borrhål. Vitsen med detta kan man ifrågasätta men det primära syftet var egentligen och är för det finns ett antal pumpar kvar i landet, att kyla solpanelerna och köldbäraren. Men i skriver nu 2020 och värmepumparna har väl knappast varit bättre på många sätt. Än vad de är idag, sett till cop. Hållbarheten kan man ifrågasätta, precis som all elektronik. Men det fixar tillverkarna med att skicka med en försäkring i form av en självriskeliminering eller garanti som sedan omvandlas till försäkring, frivilligt för kund att betala. Oftast ingår första 6 årens försäkring/garanti. Därefer kostar det husägaren från 2000 kr och uppåt per år. Sista 3-4 åren av e 15-18 år som är möjliga att försäkra sin värmeanläggnig kostar det ett antal tusenlappar. Ersätta frånluftshybrid med luftvatten. Återvinna frånluft eller inte, därom tvista de lärde. Ett hus som har frånluftsvärmepump blir snabbt mögelskadat och omöjligt att bo i utan sin mekaniska ventilation. Lika mycket luft som man plockar ut skall in i huset via olika former av ventiler. Mekaniisk tilluft, spaltventiler, väggventiler, tilluftsdon i radiatorn. Sätten är många. Men generellt skall de stå fullt öppna och inte sättas i gen med diverse trasor och annat.

Kompenseras i storlek

Har man ingen tilluft har man ingen frånluft.. Om man ersätter frånluftsvärmepumpen med en luftvatten och struntar i återvinningen men sätter en frånluftsfläkt/kanalfläkt så skall värmepumpen kompenseras i storlek för den ökade energiförbrukningen som frånluftsfläkten innebär i form av utebliven återvinning. Att inte återvinna frånluften eller använda sig av frånluft som energi till sin värmepump har många fördelar. Bla kan man vid lång bortavaro minska frånluftsflödet till ett minimum utan att få problem med sin värmepump. CTC har bla en variant där man monterar på en frånluftsmodul, dvs det är en kåpa med en fläkt som styrs från styrpanelen på pannan. Enkelt och smidigt. Nibes variant består av att ma n packeterat in kylmodulen från Nibe f 110, en varmvattenberedare med värmepumpsfunktion som numera säljs som just varmvattenberedare, då den inte får kallas värmepump. Denna modul dockas in på värmesystemet via en ren returdockning. Modulen styrs också från innemodulen eller smo styrenheten. Alla fabrikanter har sina speciella lösningar på detta. Ett gott råd till dig som är ute efter alternativ är att läsa på vad som finns och när du sedan känner dig uppdaterad, så ringer du ut representanter för de olika systemen. Begär då också en energikalkyl och det vitkigaste där är att installatören räknar på energibehovet och effektbehovet inte på din nuvarande förbrukning. Som alltid när man har en värmepump så kan man inte dimensionera efter förbrukningen. Görs detta så har du en för liten värmepumph i värsta fall en elpanna med hjälpmotor.

Artikeln författad av: Eva Rosqvist Administratör och grundare av Värmepumpstekniker med eller utan gränser utifrån egna betraktelser och erfarenheter.

Sedan 2005 har Sveriges villaägare och fastighetsägare slängt ut sina oljepannor på löpande band.

2005 sa dåvarande energiminister mona Sahlin bidrag konvertering oljepanna. Den marknad som rullade på lagom takt gällande värmepumpar tvärstannade i oktober 2005 och rivstartade igen 1 januari 2006. sveriges vvs och installationsfirmor upplevde ett klondyke av sällan skådat slag.

Knappt 2 år senare var festen över, då var pengarna slut, varvid marknaden stannade för att sedan åter komma igång. Unde de följande åren har vi sett bidrag komma och gå i form av rotavdrag, bidrag mm. Idag rullar marknadne på av sig själv pga de höga energipriserna. Många är idag tvungna att byta ut sin gamla värmepump man köpte första halvan av 2000-talet pga höga reparationskostnader, höga driftkostnader mm. Ibland byts värmepumpar i onödan för att företag hellre säljer nytt än reparerar då man saknar kompetensen inom företaget.

Det är inte helt sällan det tas till lögner gällande kostnaden för att reparera.

Ring en värmepumpstekniker

Den som behöver reparera en värmepump gör klokast i att ringa en värmepumpstekniker.

En värmepumpstekniker är kyltekniker, vvsare, elektriker, ventilationstekniker i samma yrkesroll. Som värmepumpstekniker är man ingen hejare på kranar och toastolar, men desto bättre på värmepumpar. Man har någon form av elkompetens och naturligtvis det viktigaste kylbehörighet för att reparera. Som värmepumpstekniker tänker man lite annorlunda än tex en kyltekniker som i regel tar fram sitt manometerställ coh kolla kylkretsen först. Som värmepumpstekniker tar man detta sist, om det inte från början är uppenbart att det är i kylkretsen felet finns så klart.

9 av 10 fel på en värmepump kan härledas till elfel eller flödesrelaterat. I många fall är det värmesystemet i huset som inte håller måttet. Då är det lämpligt att se över detta och det är ytterst sällan som det krävs att alla radiatorerna byts utan det räcker oftast att de sämsta radiatorerna byts i tex sovrum, och att det i allmänna utrymme såsom tv rum, hall mm kompletteras med en fläktkonvektor. Det är vanligt att gamla enrörsystem inte håller måttet.

För att få en värmepump att snurra på som den skall så måste 3 F vara uppfyllda. Flöde flöde flöde. Flöde på tillförd energi, alltså vätskan i slingan, eller luften, skall vara tillräcklig.

Flöde i kylkretsen, dvs köldmediet skall flöda i den slutna kylkretssen och dess komponenter fungera som de skall dvs kompressor och expansionsventil.

Slutligen flöde på värmesystemet.

Värmepumpar är lågtemperatursystem

Värmepumpar är lågtemperatursystem, och vid för höga framledningstemperaturer så får värmepumpen hög retur, dvs den kan slutligen inte bli av med sin värme.

Värmepumpen löser då på högtryckslarm, sk hp larm.

Är flödet för lågt på tillförd energi, då blir det lp-larm, alltså lågtryckslarm.

Enkelt uttryckt innebär lp larm att kompressorn vill ha mer energi än den får, och lågtryckspressosten är då ett skydd för att inte skada kompressorn.

Hplarm innebär att den kan inte dumpa värmen den producerar och trycket ökar.

Divese fel kan också ge dessa larm, därför skall man aldrig hålla på och återställa en värmepump utan ringa efter experterna.

Det är ofta vi som värmepumpstekniker kommer ut på maskiner som strular och det visar sig då att de aldrig någonsin gått optimalt pga för dåliga värmesystem eller en olämplig placering.

Att bygga in en värmepump för att frun i huset tycker den är ful, ja det är väldigt olämpligt.

Vi som jobbar ute på fältet har sett praktexempel på detta. Inbyggda pumpar, nergrävda pumpar gömda under altandäcken. Även om de känns att de fungerar så kommer denna placering att korta livslängden rejält. Till skillnad från katter har inte värmepumpar 9 liv.

Dagens värmepumpar klarar att ge mer värme än sina föregångare. MEN fortfarande sjunker cop värdet katastrofalt vid temperaturer över 50-55 grader. Därför skall man alltid göra åtgärder.

Vid för klent värmesystem, åtgärda värmesystemet,

Vid vvcfunktion i större fastigheter,eller i vissa fall villor med långa transportledningar, komplettera med en elektrisk varmvattenberedare och framförallt byt ut den gamla vvcpumpen. Gamla vvcpumpar är rejäla energibovar. Idag finns temperaturstyrda, tidsstyrda och

varvtalsstyrda/behovsstyreda pumpar. Behövs inte vvc:n ta bort den. Vid behov av högre temperaturer än 50-55 grader på varmvattnet, komplettera med en elektrisk beredare.

Fabrikat:

Rent generellt så skalll man hålla sig till de stora märkena och gärna stödja svensk industri.

Värmepumpar för nordiskt klimat

Sverige är längst kommen när det gäller värmepumpar och man bygger dem för nordiskt klimat.

Vidare finns det nischpumpar, som är väldigt fint konstruerade och där konstruktörerna varit innovatörer inom sin teknik. Men flera av dessa har hittills försvunnit efter några år från marknaden varvid det varit väldigt svårt att nå support och få tag i reservdelar.

Varvtalsstyrning – idag är nästan alla värmepumpar varvtalsstyrda. Men vad är skillnaden.

Jo man får gå upp en storlek gällande märkeffekt. Har den gamla värmepumpen varit på 7 kw så är det lämpligt att välja en som har toppeffekt på lägst 10 kw.. Nominella värdet är strax under 0,7 x toppeffekt eller 70% av toppeffekten från värmepumpen.

Genom att göra om sinuskurvan till en pulsformad kurva så ändrar man frekvensen och i värmepumpssammanhang blir det rps. Alltså varvtalet på värmepumpen.Därmed ökas effekten. MEN en värmepump kan inte gå på 100% 24/7 därför finns i de flesta pumpar en spärr inbyggd för 100% liksom att de flesta blir onoffpumpar vid 25 rps eller lägre. Vid full effekt över tid blir kompressorn överhettad, vid för låg effekt över tid får kompressorn dålig smörjning.

Gällande effekt: många gånger kan man läsa om villaägare som köpt mindre pump för att dem är effektivare. Gör inte det. Uteffekt är alltid uteffekt, eller avgiven effekt som det kallas.

Det som minskar är tillförd effekt och avgiven efffekt som delas med tillförd effekt ger resultat i den magiska enheten cop. Alltså man tillför 1 kw och får ut energi motsvaranae 5 kw gällande bergvärmepumpar Gamla pumpen gav kanske 5 kw, men tillförd effekt var 1,5 kw. Allså cop på 5 respektive 3,33 för den gamle pumpen. Att då välja tex 8 kw istället för 10 innebär att elen kommer att kompensera för de 2 kw, varvid förbrukningen ökar istället för att minska.

Dimensionering beräknat på fastigheten

Rekommendabelt är att det görs en ny dimensionering beräknat på fastigheten och inte på förbrukningen. Att dimensionera efter förbrukning med värmepump är för kastligt.

Jordvärme, bergvärme, luftvatten eller frånluft. Vad skall man välja.

Ja det där handlar om förutsättningar.

Det krävs plats att lägga kollektorslang detkrävs förutsättning för att borra och det som oftast avgör är om det på ett rimligt sätt går att få in borrriggen samt inte minst att det är rimlig sträcka ner till berg och aktivt vattenhål. För ett torrt borrhål det ger ingen energi. Vattnet överför energin från borrhålet. Ett torrt hål kan dock fyllas med bentonit, en slags massa som överför energin från berget till kollektorslangen.

Jordvärme går på de flesta håll, men är det väldigt mycket sten blir det komplicerat att plöja ner och slangplöjarna blir inte glada över eventuella stenhien som tar sönder deras maskiner. Vidare är ibland marken för torr för att ge någon energi. Man får då öka slanglängden men i torr havssand blir det ingen energi att hämta.

Luft vatten?

Ja det är det som är vanligast idag framförallt i södra delen av Sverige. Även om det idag sätts luftvattenvärmepump en bit upp i norra Sverige, då dagens pumpar snurrar på ner till -23. och i vissa fall än längre. Dock har även värmesystemet här betydelse. Det krävs definitivt ett lågtemperatursystem för en bra funktion i kalllt klimat.

Vid bristfälliga värmesystem kompletteras rimligen med några fläktkonvektorer som idag finns i flertal olika lösningar och utförande, fabrikat ohc prisklasser. Det som för några år sedan egentligen var en industri och lagerlokalsprodukt har idag blivit en produkt som välkomnas i finaste villan..

Frånluftsvärmepump

Idag byts gamla frånluftsvärmepumpar ut, Idag klassas de gamla Nibe 310, IVT 490 mfl indirekt som elpannor med hjälpmotor. Idag måste man titta på storleken på huset innan man byter ut till ny frånluft. Samt naturligtvis förbrukningen. Det sattes många

frånluftspumpar i stora fastigheter och som idag med dagens elpriser ger höga driftkostnader.

Man tittar då oftast på en ny frånluftspump och då varvtalstyrd, men där måste jag ge ett varningens råd. Dessa kan ge rejält med oljud i ventilationen om ventilationsrören är för klena i dimension och långa rördragningar, få frånluftsdon., och få tilluftsdon/ventiler. . Dessa kräver mångfalt mer luft för att ge de 6-7 kw som utlovas.

Alternativet kan då vara en luftvatten med frånluftsmodul, antingen med eller utan återvinning, eller en bergvärmepump med frånluftsmodul, där energin frånluften växlas över till brine och förvärmer köldbäraren från marken så det ger några grader till.

Dagens varvtalsstyrda markvärmepumpar är till viss del anpassade för kortare slinga än de normalt kräver vid den effekt som toppeffekten är. Men För kort slinga och du har ingen glädje av dina kw utan elen går in istället. De stegar ner i effekt vid kalla köldbärartemperaturer och därmed kan de bli väldigt små i effekt. För vi skall komma ihåg en sak, dagens pumpar kräver längre slang per kw. Värmepumpseffekt. Detta eftersom det som jag tog upp tidigare om tillförd och avgiven energi innebär att gratisenergin står för större del än tidigare. Gratisenergin det är den vi får ifrån luften76berget/jorden, sjön eller var vi nu tar energin till vår värmepump ifrån.

Värmepumpar är inget hokus pokus utan man jobbar med tryckhöjning respektive trycksänkning för att få ut 55-60 grader ifrån kollektorn/luftens kalla temperatur. Alla som inte sov på fysiken kommer väl ihåg när vattnet kokte i vaacumklockan. Det är nämligen det som händer i kylkretsen Köldmediet har en väldigt låg kokpunkt och det innebär att köldmediet övergår från vätskeform till gasform vid i visa fall -50 grader, beroende på vilket köldmedium det handlar om.

Köldmedier är inte hälsosamt

MEN köldmedier är inte hälsosamt varken för människor, natur eller miljö. Därför hållerman idag på att ”fasa ut” de köldmedier som påverkar miljön mest. Tex r404A som är vanlig i bla frysar men även i en del värmepumpar är det påfyllningsstopp för nu från 1 januari 2020.

Vi har idag värmepumpar som har s.k. naturligt köldmedium. Ett av dem är tex propan eller r290 som den kemiska beteckningen är. I praktiken är det gasol som vi använder oss av i tex spisar, kaminer, husvagnar mm. Dock är propanen betydligt renare än vad gasolen är. Det som är nackdelen är att de är mycket branfarliga och det kräver vid reparationer mm en rigorös säkerhetshantering. Därför skyggar många för hantering av propan och vissa företag byter hellre ut pumpar än renoverar. Renovera eller byta ut, det där är en fråga om ekonomi, ålder och skick som man som tekniker får göra en seriös bedömning av tillsammans med kunden.

Artikel skriven utifrån villaägarens kundens perspektiv

Artikeln är medvetet skriven utifrån villaägarens kundens perspektiv och jag som skribent har medvetet försökt undvika för mycket fackspråk och i min har som syfte att förenkla beskrivningen om kylkretsens funktion

Eva Rosqvist

administratör för

Värmepumpstekniker med eller utan gränser.