Okategoriserade-arkiv | värmepumpen.se

IVT twin 495

Under ett antal år såldes det under IVT flagg en modell med beteckning IVT twin 495. En hybrid variant av frånluftsvärmepumpen 490 men där man kompletterade med ett borrhål eller jordvärmeslinga. Nu när det är dags att byta värmpumparna uppstår problemet med att borrrhålet/jordvärmeslingan inte räcker till för en bra dimensionering med dagens mått mätt. Att reparera och reparera den gamla 495 pumparna är inte försvarbart. Ersätta med annan frånluftsvärmepump

Ett alternativ

En variant är att ersätta med en större frånluftsvärmepump typ Nibe 730 med varvtalsreglerad kompressor som under de mest ultimata förhållande ger 7 kw . MEN 7 kw dvs maxeffekt förutsätter en del, bla kan det med klena ventilationsrör, ibland så klena som 100 och långa ledningar ge starkt tryckfall vilket kräver hög fläkthastighet och det blir då ett nästan outhärdligt oljud i ventilationen. Alternativet är då att spärra pumpen på läge effekt. Bergvärmelösning En annan lösning och det är en lösning som jag personligen föredrar är att ersätta med en ren bergvärmepump och då med en frånluftsmodul som återvinner några grader ur frånluften och växlar över till köldbäraren. Resultatet blir då att frånluftsmodulen förvärmer brinevätskan och på så sätt går dte att plocka ut några kilowatt mer utan att frysa ner slangen eller borrhålet. Till gamla twin fanns det kollektorer som grävdes ner på djupet. Finns denna lösningen så är det rekommendabelt att glömma alt vad berg/jordvärme heter och satsa på ren frånluft eller luft vatten Kollektorpaketen försvann efter några få år och det är fullt förståeligt. Helt enkelt en skrivbordprodukt. Under en period runt 2005-2010 var det inte tillåtet att installera luft vatten i nybygge och som vanligt så pratade alla tillverkare för sin sjuka mor och det är något som en villaägare får betala för idag. Om då denna hybrid skall ersättas med en bergvärmepumpslösning vad väljer man då. Finns det möjlighet att borra eller lägga ner mer slang är det absolut att föredra.

Ökar besparingen med ca 20%

En frånluftsmodul väljs till oavsett och den återvunna frånluften får där bli en bonus som ökar besparingen med ca 20% vid rätt dimensionering. Finns inte den möjligheten finns det förhoppningsvis dokumentation på hur lång slingan är eller att borrhålet är registrerat som det skall på brunnsarikivet. Hrä finns det också lite olika varianter att ta ur energi, antingen via en liten växlare som växlar ett delflöde av returen på värmesystemet med brine, eller en värmeväxlare för avloppsvatten. Med undantag av en liten växlare på returen på värmesystemet så drar de här lösningarna iväg kostnadsmässigt och det kan vara rejält med underhåll på tex en avloppsvärmeväxlare. Det krävs också att man har ett jämnt flöde av avloppsvatten, vilket ör att enfamiljshus oftast diskvalificerar sig för denna lösningen. Men sett till värmepumpen vad är att föredra för bergvärmepump.

En tumregel

En huvudregel är att man alltid skall dimensionera efter huset och inte efter slingan eller borrhålet. Om huset är väldigt stort och energikrävande och det inte finns möjlighet till en vettig lösning så är det bättre att fundera på en luft vatten. Men sett till bergävrme så finns det ju idag tex Nibe 1255 varvatlstyrd med en toppeffekt på 6 kw. Men vi skall komma ihåg att den motsvara en onoff pump på knappt 5 kw. CTC har en variant av sin gsi som ger upp till 8 kw. Även IVT och Thermia har sina varianter och lösningar på detta. Rent generellt skall vi komma ihåg att det här med att de anpassar effekten är en sanning med modifikation. De tar vad de kan få fram till att det blir kalla brinetemperaturer då börjar de strypa effekten. En kall vinter kan detta innebära att det i huset sitter en elpanna med hjälpmotor. Att då titta på luft vatten är inte helt fel.

Rätt dimensionerad

En rätt dimensionerad luft vatten ger bra ifrån sig i stora delar av Sverige, undantaget norra regionen där det under långa perioder kan ligga på 20 minus eller lägre. För den som bor i en region med så kalla temperaturer att pumparna stannar för kall uteluft måste se till att ha en heltäckande spets. Någotsom för 10 år sedan var helt självklart men som man nu börjar gå ifrån. Global uppvärmning eller inte, vi lär få kalla vintrar framöver också. Lösningen att ta ett delflöde och köra genom en plattvärmeväxlare för att öka brinetempen är ingen officiell lösning från tillverkarna utan det är innovativ lösning somanvänds av en del. Rent teoretiskt skulle det gå utmärkt att använda sig av en Thermia värmepump med hetgasväxlare och där förvärma brinen med hetgasväxlaren förslagsvis med en extra växlare vilket ger ett delflöde och låta resten växlas till varmvatten.Med den lösningen kommer vi osökt in på ett gammalt pumpfabrikat som numera inte gör mycket väsen av sig, obekräftade uppgifter säger att tillverkningen är i princip nedlagd. Eviheat. Solvärmepumpen. En het potatis under framförallt konverteringsåren. Iden som sådan var inte helt fel. Upp med köldbäraren på taket och förvärm. I pumpen sitter det en växelventil som växlar över från förvärmning brine, till att värma tank/direkt på värmesystemet. Kruxet var bara att det ibland blev väldigt höga temperaturer på köldbäraren. Kompressorlådan som man hade tryckt in var samma låda som gamla nibe 1115. Man använde sig av propylenglykol och i vissa fall köptes propylenglykolen av grosissten och inte av eviheat varvid brinen förvandlades till en sörjig sockerlösning.. Packningarna käkades upp regelbundet och den extra besparingen som cop på 7,0 skulle ge blev en rejäl kostnad istället Det är detaljer som gör det många gånger och hade man valt att sätta en mellan växlare till köldbäraren så hade det sannolikt fungerat bättre.

Primära syftet

Solvärmepumpen hade 3 funktioner. Förvärma brine, värma tank/värmesystem och den tredje återladda borrhål. Vitsen med detta kan man ifrågasätta men det primära syftet var egentligen och är för det finns ett antal pumpar kvar i landet, att kyla solpanelerna och köldbäraren. Men i skriver nu 2020 och värmepumparna har väl knappast varit bättre på många sätt. Än vad de är idag, sett till cop. Hållbarheten kan man ifrågasätta, precis som all elektronik. Men det fixar tillverkarna med att skicka med en försäkring i form av en självriskeliminering eller garanti som sedan omvandlas till försäkring, frivilligt för kund att betala. Oftast ingår första 6 årens försäkring/garanti. Därefer kostar det husägaren från 2000 kr och uppåt per år. Sista 3-4 åren av e 15-18 år som är möjliga att försäkra sin värmeanläggnig kostar det ett antal tusenlappar. Ersätta frånluftshybrid med luftvatten. Återvinna frånluft eller inte, därom tvista de lärde. Ett hus som har frånluftsvärmepump blir snabbt mögelskadat och omöjligt att bo i utan sin mekaniska ventilation. Lika mycket luft som man plockar ut skall in i huset via olika former av ventiler. Mekaniisk tilluft, spaltventiler, väggventiler, tilluftsdon i radiatorn. Sätten är många. Men generellt skall de stå fullt öppna och inte sättas i gen med diverse trasor och annat.

Kompenseras i storlek

Har man ingen tilluft har man ingen frånluft.. Om man ersätter frånluftsvärmepumpen med en luftvatten och struntar i återvinningen men sätter en frånluftsfläkt/kanalfläkt så skall värmepumpen kompenseras i storlek för den ökade energiförbrukningen som frånluftsfläkten innebär i form av utebliven återvinning. Att inte återvinna frånluften eller använda sig av frånluft som energi till sin värmepump har många fördelar. Bla kan man vid lång bortavaro minska frånluftsflödet till ett minimum utan att få problem med sin värmepump. CTC har bla en variant där man monterar på en frånluftsmodul, dvs det är en kåpa med en fläkt som styrs från styrpanelen på pannan. Enkelt och smidigt. Nibes variant består av att ma n packeterat in kylmodulen från Nibe f 110, en varmvattenberedare med värmepumpsfunktion som numera säljs som just varmvattenberedare, då den inte får kallas värmepump. Denna modul dockas in på värmesystemet via en ren returdockning. Modulen styrs också från innemodulen eller smo styrenheten. Alla fabrikanter har sina speciella lösningar på detta. Ett gott råd till dig som är ute efter alternativ är att läsa på vad som finns och när du sedan känner dig uppdaterad, så ringer du ut representanter för de olika systemen. Begär då också en energikalkyl och det vitkigaste där är att installatören räknar på energibehovet och effektbehovet inte på din nuvarande förbrukning. Som alltid när man har en värmepump så kan man inte dimensionera efter förbrukningen. Görs detta så har du en för liten värmepumph i värsta fall en elpanna med hjälpmotor.

Artikeln författad av: Eva Rosqvist Administratör och grundare av Värmepumpstekniker med eller utan gränser utifrån egna betraktelser och erfarenheter.

Sedan 2005 har Sveriges villaägare och fastighetsägare slängt ut sina oljepannor på löpande band.

2005 sa dåvarande energiminister mona Sahlin bidrag konvertering oljepanna. Den marknad som rullade på lagom takt gällande värmepumpar tvärstannade i oktober 2005 och rivstartade igen 1 januari 2006. sveriges vvs och installationsfirmor upplevde ett klondyke av sällan skådat slag.

Knappt 2 år senare var festen över, då var pengarna slut, varvid marknaden stannade för att sedan åter komma igång. Unde de följande åren har vi sett bidrag komma och gå i form av rotavdrag, bidrag mm. Idag rullar marknadne på av sig själv pga de höga energipriserna. Många är idag tvungna att byta ut sin gamla värmepump man köpte första halvan av 2000-talet pga höga reparationskostnader, höga driftkostnader mm. Ibland byts värmepumpar i onödan för att företag hellre säljer nytt än reparerar då man saknar kompetensen inom företaget.

Det är inte helt sällan det tas till lögner gällande kostnaden för att reparera.

Ring en värmepumpstekniker

Den som behöver reparera en värmepump gör klokast i att ringa en värmepumpstekniker.

En värmepumpstekniker är kyltekniker, vvsare, elektriker, ventilationstekniker i samma yrkesroll. Som värmepumpstekniker är man ingen hejare på kranar och toastolar, men desto bättre på värmepumpar. Man har någon form av elkompetens och naturligtvis det viktigaste kylbehörighet för att reparera. Som värmepumpstekniker tänker man lite annorlunda än tex en kyltekniker som i regel tar fram sitt manometerställ coh kolla kylkretsen först. Som värmepumpstekniker tar man detta sist, om det inte från början är uppenbart att det är i kylkretsen felet finns så klart.

9 av 10 fel på en värmepump kan härledas till elfel eller flödesrelaterat. I många fall är det värmesystemet i huset som inte håller måttet. Då är det lämpligt att se över detta och det är ytterst sällan som det krävs att alla radiatorerna byts utan det räcker oftast att de sämsta radiatorerna byts i tex sovrum, och att det i allmänna utrymme såsom tv rum, hall mm kompletteras med en fläktkonvektor. Det är vanligt att gamla enrörsystem inte håller måttet.

För att få en värmepump att snurra på som den skall så måste 3 F vara uppfyllda. Flöde flöde flöde. Flöde på tillförd energi, alltså vätskan i slingan, eller luften, skall vara tillräcklig.

Flöde i kylkretsen, dvs köldmediet skall flöda i den slutna kylkretssen och dess komponenter fungera som de skall dvs kompressor och expansionsventil.

Slutligen flöde på värmesystemet.

Värmepumpar är lågtemperatursystem

Värmepumpar är lågtemperatursystem, och vid för höga framledningstemperaturer så får värmepumpen hög retur, dvs den kan slutligen inte bli av med sin värme.

Värmepumpen löser då på högtryckslarm, sk hp larm.

Är flödet för lågt på tillförd energi, då blir det lp-larm, alltså lågtryckslarm.

Enkelt uttryckt innebär lp larm att kompressorn vill ha mer energi än den får, och lågtryckspressosten är då ett skydd för att inte skada kompressorn.

Hplarm innebär att den kan inte dumpa värmen den producerar och trycket ökar.

Divese fel kan också ge dessa larm, därför skall man aldrig hålla på och återställa en värmepump utan ringa efter experterna.

Det är ofta vi som värmepumpstekniker kommer ut på maskiner som strular och det visar sig då att de aldrig någonsin gått optimalt pga för dåliga värmesystem eller en olämplig placering.

Att bygga in en värmepump för att frun i huset tycker den är ful, ja det är väldigt olämpligt.

Vi som jobbar ute på fältet har sett praktexempel på detta. Inbyggda pumpar, nergrävda pumpar gömda under altandäcken. Även om de känns att de fungerar så kommer denna placering att korta livslängden rejält. Till skillnad från katter har inte värmepumpar 9 liv.

Dagens värmepumpar klarar att ge mer värme än sina föregångare. MEN fortfarande sjunker cop värdet katastrofalt vid temperaturer över 50-55 grader. Därför skall man alltid göra åtgärder.

Vid för klent värmesystem, åtgärda värmesystemet,

Vid vvcfunktion i större fastigheter,eller i vissa fall villor med långa transportledningar, komplettera med en elektrisk varmvattenberedare och framförallt byt ut den gamla vvcpumpen. Gamla vvcpumpar är rejäla energibovar. Idag finns temperaturstyrda, tidsstyrda och

varvtalsstyrda/behovsstyreda pumpar. Behövs inte vvc:n ta bort den. Vid behov av högre temperaturer än 50-55 grader på varmvattnet, komplettera med en elektrisk beredare.

Fabrikat:

Rent generellt så skalll man hålla sig till de stora märkena och gärna stödja svensk industri.

Värmepumpar för nordiskt klimat

Sverige är längst kommen när det gäller värmepumpar och man bygger dem för nordiskt klimat.

Vidare finns det nischpumpar, som är väldigt fint konstruerade och där konstruktörerna varit innovatörer inom sin teknik. Men flera av dessa har hittills försvunnit efter några år från marknaden varvid det varit väldigt svårt att nå support och få tag i reservdelar.

Varvtalsstyrning – idag är nästan alla värmepumpar varvtalsstyrda. Men vad är skillnaden.

Jo man får gå upp en storlek gällande märkeffekt. Har den gamla värmepumpen varit på 7 kw så är det lämpligt att välja en som har toppeffekt på lägst 10 kw.. Nominella värdet är strax under 0,7 x toppeffekt eller 70% av toppeffekten från värmepumpen.

Genom att göra om sinuskurvan till en pulsformad kurva så ändrar man frekvensen och i värmepumpssammanhang blir det rps. Alltså varvtalet på värmepumpen.Därmed ökas effekten. MEN en värmepump kan inte gå på 100% 24/7 därför finns i de flesta pumpar en spärr inbyggd för 100% liksom att de flesta blir onoffpumpar vid 25 rps eller lägre. Vid full effekt över tid blir kompressorn överhettad, vid för låg effekt över tid får kompressorn dålig smörjning.

Gällande effekt: många gånger kan man läsa om villaägare som köpt mindre pump för att dem är effektivare. Gör inte det. Uteffekt är alltid uteffekt, eller avgiven effekt som det kallas.

Det som minskar är tillförd effekt och avgiven efffekt som delas med tillförd effekt ger resultat i den magiska enheten cop. Alltså man tillför 1 kw och får ut energi motsvaranae 5 kw gällande bergvärmepumpar Gamla pumpen gav kanske 5 kw, men tillförd effekt var 1,5 kw. Allså cop på 5 respektive 3,33 för den gamle pumpen. Att då välja tex 8 kw istället för 10 innebär att elen kommer att kompensera för de 2 kw, varvid förbrukningen ökar istället för att minska.

Dimensionering beräknat på fastigheten

Rekommendabelt är att det görs en ny dimensionering beräknat på fastigheten och inte på förbrukningen. Att dimensionera efter förbrukning med värmepump är för kastligt.

Jordvärme, bergvärme, luftvatten eller frånluft. Vad skall man välja.

Ja det där handlar om förutsättningar.

Det krävs plats att lägga kollektorslang detkrävs förutsättning för att borra och det som oftast avgör är om det på ett rimligt sätt går att få in borrriggen samt inte minst att det är rimlig sträcka ner till berg och aktivt vattenhål. För ett torrt borrhål det ger ingen energi. Vattnet överför energin från borrhålet. Ett torrt hål kan dock fyllas med bentonit, en slags massa som överför energin från berget till kollektorslangen.

Jordvärme går på de flesta håll, men är det väldigt mycket sten blir det komplicerat att plöja ner och slangplöjarna blir inte glada över eventuella stenhien som tar sönder deras maskiner. Vidare är ibland marken för torr för att ge någon energi. Man får då öka slanglängden men i torr havssand blir det ingen energi att hämta.

Luft vatten?

Ja det är det som är vanligast idag framförallt i södra delen av Sverige. Även om det idag sätts luftvattenvärmepump en bit upp i norra Sverige, då dagens pumpar snurrar på ner till -23. och i vissa fall än längre. Dock har även värmesystemet här betydelse. Det krävs definitivt ett lågtemperatursystem för en bra funktion i kalllt klimat.

Vid bristfälliga värmesystem kompletteras rimligen med några fläktkonvektorer som idag finns i flertal olika lösningar och utförande, fabrikat ohc prisklasser. Det som för några år sedan egentligen var en industri och lagerlokalsprodukt har idag blivit en produkt som välkomnas i finaste villan..

Frånluftsvärmepump

Idag byts gamla frånluftsvärmepumpar ut, Idag klassas de gamla Nibe 310, IVT 490 mfl indirekt som elpannor med hjälpmotor. Idag måste man titta på storleken på huset innan man byter ut till ny frånluft. Samt naturligtvis förbrukningen. Det sattes många

frånluftspumpar i stora fastigheter och som idag med dagens elpriser ger höga driftkostnader.

Man tittar då oftast på en ny frånluftspump och då varvtalstyrd, men där måste jag ge ett varningens råd. Dessa kan ge rejält med oljud i ventilationen om ventilationsrören är för klena i dimension och långa rördragningar, få frånluftsdon., och få tilluftsdon/ventiler. . Dessa kräver mångfalt mer luft för att ge de 6-7 kw som utlovas.

Alternativet kan då vara en luftvatten med frånluftsmodul, antingen med eller utan återvinning, eller en bergvärmepump med frånluftsmodul, där energin frånluften växlas över till brine och förvärmer köldbäraren från marken så det ger några grader till.

Dagens varvtalsstyrda markvärmepumpar är till viss del anpassade för kortare slinga än de normalt kräver vid den effekt som toppeffekten är. Men För kort slinga och du har ingen glädje av dina kw utan elen går in istället. De stegar ner i effekt vid kalla köldbärartemperaturer och därmed kan de bli väldigt små i effekt. För vi skall komma ihåg en sak, dagens pumpar kräver längre slang per kw. Värmepumpseffekt. Detta eftersom det som jag tog upp tidigare om tillförd och avgiven energi innebär att gratisenergin står för större del än tidigare. Gratisenergin det är den vi får ifrån luften76berget/jorden, sjön eller var vi nu tar energin till vår värmepump ifrån.

Värmepumpar är inget hokus pokus utan man jobbar med tryckhöjning respektive trycksänkning för att få ut 55-60 grader ifrån kollektorn/luftens kalla temperatur. Alla som inte sov på fysiken kommer väl ihåg när vattnet kokte i vaacumklockan. Det är nämligen det som händer i kylkretsen Köldmediet har en väldigt låg kokpunkt och det innebär att köldmediet övergår från vätskeform till gasform vid i visa fall -50 grader, beroende på vilket köldmedium det handlar om.

Köldmedier är inte hälsosamt

MEN köldmedier är inte hälsosamt varken för människor, natur eller miljö. Därför hållerman idag på att ”fasa ut” de köldmedier som påverkar miljön mest. Tex r404A som är vanlig i bla frysar men även i en del värmepumpar är det påfyllningsstopp för nu från 1 januari 2020.

Vi har idag värmepumpar som har s.k. naturligt köldmedium. Ett av dem är tex propan eller r290 som den kemiska beteckningen är. I praktiken är det gasol som vi använder oss av i tex spisar, kaminer, husvagnar mm. Dock är propanen betydligt renare än vad gasolen är. Det som är nackdelen är att de är mycket branfarliga och det kräver vid reparationer mm en rigorös säkerhetshantering. Därför skyggar många för hantering av propan och vissa företag byter hellre ut pumpar än renoverar. Renovera eller byta ut, det där är en fråga om ekonomi, ålder och skick som man som tekniker får göra en seriös bedömning av tillsammans med kunden.

Artikel skriven utifrån villaägarens kundens perspektiv

Artikeln är medvetet skriven utifrån villaägarens kundens perspektiv och jag som skribent har medvetet försökt undvika för mycket fackspråk och i min har som syfte att förenkla beskrivningen om kylkretsens funktion

Eva Rosqvist

administratör för

Värmepumpstekniker med eller utan gränser.